Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275.
död 1780, som 1769 utgaf sitt epokgörande svenska lexikon, »Glossarium
sviogo-thicum». En svensk ordbok utgafs äfven jemte en svensk grammatik af A.
Sahlstedt, död 1776; för svenska
språkets renhet ifrade Botin. Lektorn i
Skara S. Hof, död 1786, utgaf en
skrift om rättskrifningen, hvilken
han så mycket som möjligt sökte
grunda på uttalet, men genom
svenska akademiens rättskrifniugslära, som
författades af Leopold och utkom 1801,
blef bruket i allmänhet det
bestämmande, Inom den främmande
språkforskningen utmärkte sig i synnerhet
orientalisterne J. A. Tingstadius,
J. J. Björnstål och M. Norberg.
De sist nämde fingo af Gustaf III uppdrag
att tillsammans företaga en
forskningsresa till österlandet, och ehuru
Björnstål allt för tidigt afled i följd af
öfver-ansträngning (1779) och Norbergs resa
ej fick den utsträckniug som ätnnadt var,
blef dock den vetenskapliga vinsten af
detta uppdrag ej ringa.
Inom filosofien hyllades vid tidhvarfvets början ännu i allmänhet
Descartes’ åsigter, men inom kort blef
den engelske filosofen Locke, hvars
undersökningar om den menskliga
kunskapsförmågan gifvit uppslaget till hela
den så kallade upplysningsfilosofien, i
stället den tongifvande. Till denna
riktning hörde i allmänhet tidhvarfvets
mest framstående skriftställare, såsom
Leopold och N. von Rosenstein, men
vid dess slut infördes i vårt land af
sedermera professorn i Upsala
Daniel Boethius (död 1810) den
djupare uppfattning, hvars upphofsman
var den ryktbare tyske filosofen Kant.
På ett snillrikt och sjelfständigt
sätt utvecklades ytterligare denna åsigt
af adjunkten vid Upsala högskola
Benjamin Karl Henrik Höijer,
hvilken var själen i Juntan och utan fråga
den störste filosof, som dittills lefvat
Karl Vilhelm Scheele
(1742—1786).
276.
Nils Rosén von Rosenstein
(1706-1773).
i vårt land. På det historiska om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
