Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Dalelfven i norr, och under de följande århundradena
intill hedna tidens slut utbredde sig denna befolkning ännu
längre norrut längs med Botniska vikens kust samt på
andra sidan Östersjön utmed Finska vikens båda kuster.
Det har länge varit och fortfar ännu att vara en
omtvistad fråga, huruvida de olika kulturperioder, som vi
kunna särskilja under denna vår förhistoriska tid, äfven
betecknas af nya invandrande folkstammar eller om de helt
enkelt visa oss en fortgående utveckling hos ett och samma
folk. Frågan är af ganska stor vigt, och icke minst för
kännedomen om våra äldsta samfundsförhållanden. För
lösningen af densamma har man uppstält flera »invandringsteorier»,
till hvilka finnar, lappar, feniker, kelter, göter,
heruler och svear efter hvarandra fått lemna sina bidrag.
Å andra sidan har, i allra nyaste tider, den tanken börjat
uttalas, att det folk, som bygde de stora stengrafvane i
Vestergötland, tillhört samma folkstam som landets
nuvarande innevånare. Frågan har ännu icke erhållit en
tillfredsställande lösning, hvilken också först då torde infinna
sig, när fornforskningen vunnit ett rikare material för sina
undersökningar i denna riktning. Med någon inskränkning
och jämkning torde möjligen den senare åsigten närmast
beteckna det verkliga förhållandet, som det emellertid må
vara förbehållet en framtida forskning att fullt utreda. Så
mycket är dock säkert, att befolkningen sedan Kristi födelse
tillhört den germanska stammen.
Germanerna innehade vid denna tid utom den
skandinaviska halfön landet söder om densamma till Rhen och
Donau, och de längst i vester och söder boende grenarne
af den stora folkstammen hade just nu kommit i en lifligare
beröring med Romarne, som på båda hållen blifvit deras
grannar. Två af Roms störste häfdatecknare, Cæsar och
Tacitus, i synnerhet den senare, hafva efterlemnat åt oss
värdefulla upplysningar om dessa germaner, om hvilka vi
äfven hos några andra af antikens skriftställare träffa spridda
notiser. I hvad mon emellertid våra förfäders samhällsskick
vid denna tid liknade våra sydligare boende fränders, är
vanskligt att afgöra. Om än grunddragen varit desamma,
så torde dock väsentliga olikheter i flera fall förefunnits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
