- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
12

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverensstämmer med den första borgerliga eller folkliga, hvadan
det icke får anses såsom fullt säkert, att hvarje folkland
från början just omfattat de hundaren, som 1314 höra under
det [1]. Dertill kommer det något oklara förhållande, hvari
Fjädrundaland synes stå till sitt grannland vester om Sagån,
nämligen Vestmännens land (Vestmannaland, Vestmannia).
När Sturlasson (i Olof helges saga, kap. 76) uppräknar
landsdelarne norr om Mälaren, nämner han följande 4: Sjáland
(kustlandet, som på svenska kallades Rodin), Attundaland,
Tiundaland och Vestmannaland eller (eða) Fjadrundaland.
Uppgiften må i viss mon bero på ett missförstånd, men bör
ej helt och hållet afvisas, då man besinnar det nära samband,
som från början sannolikt fanns mellan bygderna norr om
Mälaren [2]. Från 1296 är dock Vestmanland bestämdt skildt
från Uppland. Dess egentliga bygd är Mälarkusten. Intill
denna stöta Tyurbohundare (1356), Seundahundare (1371),
Gorundahundare (1371), Norbohundare (1368), Tuhundare (1352),
Snævingjahundare (1355) och Akirbohundare (1347), och de sträcka
sig härifrån i smala remsor parallelt med hvarandra upp emot
skogsbygden. Deras namn möta oss i urkunderna mycket sent
(mediet af 1300-talet). Antagligen hafva de innan dess
undergått åtskilliga förändringar [3]; deras ursprungliga antal
kunna vi ej bestämma, men namnen bära en fornåldrig
prägel. Längre norr ut låg Dala (lat. Valles) såsom en bygd
för sig omkring Siljan och Dalelfvens öfre lopp [4].
Derjämte hade tidigt nog uppstått en mängd bergsbruksidkande
kommuner i de malmrika trakterna söder om Dalelfven; det


[1] 15)Schlyter, anf. arb., anser, att Bro hundare ursprungligen utgjort
en del af Tiundaland. Jämf. Hildebrand, Sv. folket under hedna tiden, 2
uppl., sid. 157 o. f.

[2] 16)Olika åsigter härom äro framstälda af Schlyter, anf. arb., sid. 39
o. f., och af H. Hildebrand i Sv. folket under hednat., sid. 156, och hans
öfversättning af Sturlasson, II, sid. 77. — Vi återkomma närmare till frågan
i ett följ. kapitel vid öfversigten af de olika lagsagorna.

[3] 17)Tuhundare är bildadt af två hundaren; på 1300-talet förekommer
ordet i de oblika kasus Tvæggiahundara och Tvæmhundare.

[4] 18)Regio Vesterdala nämnes år 1248 i den påflige legatens bref. Dala
nämnes i handlingar från 1303, oftast i jämbredd med Vestmanland. Mot
slutet af 1300-talet förekommer Dala hundare, och vid samma tid börja
uttrycken ”ovan Langahed” och ”nedan L.” användas om Dalarne o.
Vestmanland. Dipl. Dalekarl., flerest.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free