- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
16

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vætlohærad (1286), Sævudal (1312), Askemhærad (1312) och
Hiving, hvilka senare 4 områden äfven sammanfattades under
namnet »Utlanden», lågo utmed Götaelf och dess
vattenområde. Söderut lågo de stora skogsbygderna Ballabygd
(1294), Vidunshærad (1294), Gæsine (1294), Ridvæg<i></i> (1346),
Kind (1270), Mark (1298) och Mohærad (1270). Man kan
genom en blick på kartan lätt se, hurusom namnet -härad
egentligen tillhör den efter all sannolikhet tidigast odlade
bygden. Ett biland till Vestergötland var Dal, som
ursprungligen endast omfattade slättbygderna utmed Vänern (Sundal,
Nordal och Thusbohærad), men till hvilket sedan äfven
fördes skogstrakten vester härom (Vedbohærad, Vardbohærad
och Nordmarka), de norska konungasagornas s. k. Markir,
som i början voro ett omtvistadt gränsland [1]. Dal
förekommer än såsom sidoordnadt med Vestergötland, än
såsom en del af detsamma [2].

Värmarnes land (Værmaland) stod både genom
folkslägtskap och i en senare tid genom borgerliga och kyrkliga
band i nära förening med Vestergötland. Odlingen synes
här vara tämligen gammal, men fick under hela medeltiden
igenom ingen större utsträckning. Utmed Vänern och i de
större elfdalarne lågo sparsamt spridda bygder; österut fanns
något bergsbruk. Från senare hälften af 1300-talet finnes
en uppgift på Värmlands härad (12 till antalet), men
indelningen är för hela medeltiden mycket vacklande och har


[1]
I ett bihang till Vestgötalagen (IV: 10) upptagas två rågångar för
Dal, den ena omfattande Nordal och Sundal, den andra Nordal, Sundal och
Thusbohærad; dessa torde beteckna äldsta gränserna för det egentliga Dal.
Schlyter, Sveriges äldsta indelning, sid. 10. I samma lags stycke om
tinglott nämnas Nordal, Væbohærad och alt Sundal. — Sturlasson (Magnus
barfots saga, k. 13) nämner Sunndalr ok Norðdalr, Vear ok Vardynjar.
Magnus Ladulås har 1287 utfärdat ett bref till innevåname i Sundal,
Nordal, Ordhenæ, Væboahæred, Thyssi och Nordmarchæ (Sv. dipi. 937).
-I en handskrift af M. Er. landslag nämnas Nordal, Norþmaica och
þusbo-hærad (Vestgl., Schlyters ed., sid. 74). -- 1378 nämnas Vardbohærad,
Vedbohærad o. Nordal. (R. pergbr. 1364).

[2] Sv. dipi. 1594: tam in Vesgocia quam in Dal; 2032: Vesgocia, Dall
et Vermaland. — Innebyggarne kalias af Magnus Ladulås »Væstgotar
væstan Vænir» (i Skäningestadgan 1285); landet kallas i Magnus
Erikssons landslag (Bygnb. 18: 4) Dal i Vestragötlande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free