- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
23

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


af dessa, — i synnerhet de flesta i Vestergötland, — är
ganska dunkelt. Det synes emellertid allestädes framgå,
att dessa områden vuxit upp ur ett slags folkliga
förbindelser, från hvilka de ofta hemtat sitt namn, detta namn må
för öfrigt vara af äldre eller yngre ålder.
Hufvudändamålet för denna sammanslutning torde hafva varit
upprätthållandet af den gemensammma friden, hvilket mål tämligen
klart framlyser i våra äldsta lagar, och derjämte under hedna
tiden en gemensam gudadyrkan, hvilken i form af offer var
förbunden med tingen [1]. Dylika religiöst-rättsliga
områden hafva naturligtvis bildat sig efter hand och möjligen
tid tals varit underkastade åtskilliga rubbningar genom
delningar, sammanslagningar o. d. Härads- eller
hundarenamnet, först tillkommande somliga af dessa förbindelser, har
först senare tillagts dem alla; härpå beror sannolikt den
fastare eller lösare förbindelse, hvari detta ord står till själfva
stamnamnet.

Denna uppfattning af den äldsta utvecklingen synes
bekräftas vid en jämförelse med en senare tids
förhållanden, som vi äro i stånd att bättre öfverskåda. Hela
medeltiden igenom är nämligen häradsindelningen stadd i en
fortgående förändring. Vi hafva redan förut vidrört
möjligheten af, att vi icke äga de tre folklandens hundaren i sin
ursprungliga fördelning. Genom den nyare
skepplagsindelningen rubbades densamma; Færingarnes hundare delades
i Bro hundare [2] och Færingo skiplag; ett af skeppslagen
bär namnet Skædhundare (1344); ur Oland (eller Vendil)
bilda sig de nya Valahundare och Tiærpahundare.
Vestmanland har ett Tuhundare, som tydligen är en förening
af 2, och i senare hälften af 1300-talet förenades Seunda
och Gorunda hundaren till ett enda, som bibehöll det förra
namnet ensamt. I Södermanland delades tidigt Rek och


[1] <snall>Många af socknarna eller tingsställena i Upplands hundaren hafva
namn, som tyda på hedna helgedomar, såsom Frösunda (Sæmh.),
Nærdatuna (Langh.), Odinsharg (Arl.), Skædharg (Sæh.), Ullarakir (U.,)
Odinslunda (Nor.), Thorsvi (Trögd), Fröstolft (Simboh.), Fröslunda (Lag.),
Thorstuna (Thorsakir). — Jämf. uppkomsten af de isländska godorden. Maurer,
Island, sid. 38 o. f.</small>
[2] Det kallas också stundom Bro halfva hundare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free