- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
33

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckning och möjligen endast gält Uppsala och Skara stift [1].
Af konung Valdemar fingo sedermera några kloster (Vreta,
Riseberga och Gudhem) särskilda frihetsbref. Erik
Eriksson hade vidare medgifvit biskoparne domsrätt i mål som
rörde kyrkotukten. Af dessa tre privilegier, biskoparnes
domsrätt, friheten från verldslig domstol i brottmål och
skattefriheten till kronan, synes det förstnämnda tämligen
snart blifvit genomdrifvet; det är åtminstone erkändt af de
äldsta lagarne. De båda öfriga mötte större svårigheter,
och det är först mot århundradets slut, som de i större
eller mindre grad blefvo erkända.

Samtidigt med klerkema reste sig en klass af verldslige
stormän. Vi hafva förut omnämnt den klass af rike och
högattade storbönder, som under forntiden fanns inom de
särskilda landen. Det är dessa, som i de inhemska
urkunderna från senare hälften af 1100-talet ofta förekomma
under benämningarna nobiles, principes, proceres, optimates
terræ. Konungatjänst gaf vidare ära och anseende.
Söderifrån inkommo nya begrepp om adlig börd och vapensköld,
om riddarväsende och nobilitet. Från början af 1200-talet
(1219) begagnas af verldsliga stormän vapensköldar med
heraldiska tecken och samtidigt böljar herre-namnet användas
af förnäma lekmän [2]. Det är väl bekant, hvilken stor roll
dessa nobiles spelade under 1200-talets förra hälft. Inför
lagen var dock stormannen ännu endast bonde, och inga
privilegier skilde honom från mängden.

Klerkema hade hittills ej lyckats göra sina privilegier
mera allmänt gällande, de förnäme lekmännen hade ännu
inga sådana. Det är Magnus Ladulås, som söker göra dessa
klasser till stånd. Frälset, det andliga såväl som det


[1] 1200 års privilegier äro endast i förbigående inrykta i ett
gåfvobref å jord till Gamla Uppsala kyrka, 1219 års äro främst gifna åt biskopen
i Skara. Ätt brefven endast syfta på de båda stiften, synes äfven framgå
af två kon. Magni bref af 1279, deri han specielt bekräftar de andliga
godsens skattefrihet i Uppsala och Skara stift. Sv. dipl. 115, 184, 215,
669, 690.

[2] B. E. Hildebrand, Svenska sigiller, I, ser. 3. — Titeln dominus
tilllägges verldsliga herrar (äfven lagmän) i flera bref från åren 1219, 1220,
1224 o. s. v. Sv. dipl. 181, 185, 229, 340 m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free