- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
38

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


de förmögnare [1]. I Södermanna- och Upplandslagarne, i
synnerhet den senare, visar sig trälens ställning vara en helt
annan än i de äldre lagarne. I Upplandslagen är försäljning
af träl förbjuden, i brottmål är han likstäld med frie män,
och träldomens ärftlighet är afskaffad [2]. När Magnus
Eriksson 1335 red sin eriksgata, utfärdade han i Skara en stadga,
som afskaffade träldomens ärftlighet i Vestergötland och
Värmland [3]. I öfriga land har träldomen efter hand
afskaffats eller af sig själf försvunnit under förra hälften af
1300-talet, så att Magnus Erikssons allmänna lag ej behöfde
upptaga några stadganden om densamma; namnet träl
förekommer icke ens der.

Efter de båda frälseståndens uppkomst sammanfattas
vanligen samhällets öfriga medlemmar under benämningen
allmoge. Från dessa skiljas emellertid två klasser, som
genom särskilda privilegier, fastän af annat slag än frälsets,
utgjorde verkliga stånd. Dessa voro köpstadsmännen
(köpstadamæn, köpmsæn, byamæn, civitatenses) och bergsmännen,
(bærgsmæn), hvilkas uppkomst betecknar ett rikare
kommersielt och industrielt lif. Städers tillvaro i Sverige kan
följas långt tillbaka, men den egentliga utvecklingen af ett
borgarstånd tillhör först folkungaregentemas tid, då städerna
erhöllo privilegier, som åsyftade att inom dem samla den


[1] 25. Af de 70—80 testamenten, som nu finnas kvar från åren 1257—
1299, innehålla 27 st. en klausul om trälars frigifning, och i 165 af dem
frigifva8 alla testators trålar. De upptagas i Sv. dipl. under n:r 855 (fr.
år 1258—82), 457 (1259), 532 (1268), 541 (1269), 900 o. 901 (o. 1270),
559 (1272), 866 (o. 1275), 871 (1275—92), 615 (1276), 695 (1279), 902
(1280-talet), 742 o. 755 (1282), 762 (1283), 1722 (1283-1307), 786 (1284),
890 (1285-91), 911 o. 925 (1286), 951 (1287), 1043 (1291), 1737 (1292),
1095 (1293), 1278 (1299), 1428 (1304) och 1656 (år 1310).

[2] 26. Uppll., Ærfdb. 19, enl. handskrifterna från medeltiden. Två yngre
läsarter (Schlyters uppl., sid. 123, not. 85 o. 86) äga ej vitsord.

[3] 27. Att stadgan af ser Vestergötland och Värmland, ej Värend, såsom
vanligen uppgifves, år säkert. Den finnes tryckt i Sv. dipl. 3106, dels
efter Hadorph (Bjärköarätten), dels efter en yngre afskrift å k. biblioteket.
Den förre har »i væssgösko ældir wærinsko laghsaghon, den senare wærnisko.
Båda äro felaktiga läsningar för mærmsko (värmländska). Enligt addit,
vid Södml. skulle konungen under sin eriksgata i Skara aflägga sin ed
inför vestgötar och värmar. Namnet Värends lagsaga är för öfrigt under
Magnus Erikssons tid allmänt utbytt mot Tihärads. Se sid. 46, not. 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free