- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
44

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vestragötland och Öland; det fjärde är Strängnäs
biskopsdöme, som har i sig tu lagmansdömen, Sudermannaland
och Närike; det femte är Vesterås biskopsdöme, som har i
sig ett lagmansdöme, Vestmannaland och Dala; det sjätte är
Växiö biskopsdöme, som har i sig Tihärads lagmansdöme;
det sjunde är Åbo biskopsdöme».

Biskopsdömena (dioceses, episcopatus) framstå såsom
begränsade områden vid slutet af 1100-talet. De äldsta bildade
sig i Götaland. Det omtalas visserligen, att redan o. 835
en Gautbert varit utsedd till biskop bos Svearne, men detta
ämbete upphörde i och med den svenska missionens
förfall [1]. Först vid pass 170 år senare omtalas åter svenska
biskopar. Adam af Bremen omtalar en Turgot, hvilken
såsom Vestgötabiskop tog sitt säte i Skara. De äldsta
inhemska sägnerna knyta sig till namnet Sigfrid; och denne
Sigfrid skulle hafva grundat kristna församlingar både i
Vestergötland och Värend [2]. Kanske har redan från Olof
Skötkonungs dop 1108 Vestergötland varit medelpunkten
för en biskop. För detta land, der kristendomen i alla fall
först stadgade sig, finnes en gammal trovärdig biskopslängd
(Vestgl., IV: 16), som börjar med den nämnde Sigfrid; deri
omtalas, att den tredje biskopen »satte staf och stol» i Skara.
Till hans stift hörde utom Vestergötland äfven Värmland.
Vestgötabiskopen hade kanske i äldre tider äfven
kyrkoväldet öfver Östergötland [3]. Under förra hälften af
1100-talet framträder emellertid här en biskop i Linköping [4],
som tidigt utsträkte sitt område öfver Gotland och Öland
samt äfven, som det vill synas, öfver alla de s. k.
smålanden. — I Svealand, der kristendomen först senare erhöll
stadga, är äfven stiftsindelningen yngre. På Erik den
heliges tid synes här hafva uppstått tre biskopsdömen: i Uppsala
öfver Uppland, Helsingland och (det från 1111 norska)


[1] 1. Vita .Anscharii, kap. 13. Jörgensen, Den nordiske Kirkes
Grundlæggelse, sid. 112.

[2] 2) För dessa sägner är redogjordt hos Reuterdahl, Sv. kyrkans hist.,
I, sid. 314.

[3] 3) Reuterdahl, I, sid. 398.
[4] 4) 1145 omtalas en Gislo Lingacopenis episcopus. Sv. dipl. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free