Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hava hugsat ok gört en mykin lot af lagum varum».
Upplandslagens företal nämner Vig den framsynte såsom »laga
yrkir, hedin i hednum tima». Efter dem talas om Lums
lagar och Vigs flockar. Uttrycken synas antyda, att det
länge funnits vissa samlingar af laghud, hvilkas ursprung
af traditionen fördes till baka in i hedendomens tid. När
den första skriftliga uppteczzzzkningen skedde, är emellertid
ovisst. Skrifredskapen under den hedna tiden voro alt för
svårhandterliga, då fråga var om längre uppteckningar.
Deremot tyder alt på, att lagarne i sin äldsta form varit
ämnade att bäras af den muntliga traditionen såsom arf
från slägte till slägte. För bättre hogkomsts skull voro
lagbuden derför ofta affattade i bunden form efter
forntidens art, stundom framträdande i bildlika talesätt, stundom
i korta kärnspråk, stundom nästan med dramatiskt lif
målande en situation. Ju äldre lagen är, desto rikare är han
på dylika poetiska former [1]. Sedan landets lagar sålunda
fått ett slags bestämd form, blef det sed, att de årligen
upplästes inför folket af lagmannen, som då sades »tälja»
eller »säga» lagen. Ett bref från Innocentius III till kon.
Sverker af år 1206, deri påfven säger sig hafva hört att
»legislatores regni ejus annis singulis tenentur coram populo
legem consuetudinis publicare», bestyrker detta, och lagarne
själfva innehålla flerfaldiga spår af denna muntliga
uppläsning [2]. Hon kallades lagmannens »lagsaga», hvilket ord
sedan äfven betecknar dennes ämbete och området, inom
hvilket den af honom »sagda» lagen gälde.
Då de kristna presterna kommit med bättre
skrifredskap, bläck och pergament, och sedan det blifvit sed att
med dokument bekräfta de muntliga öfverenskommelserna, .
— vårt äldsta permebref är just ett dylikt
bekräftelsedokument på en skiljedom, — låg den tanken nära till hands
att skriftligen uppteckna själfva lagbuden, på hvilka de
rättsliga aftalen borde grunda sig. Redan i våra äldsta
köpebref o. d. från slutet af 1100-talet förekomma
visserligen sådana uttryck som legalis divisio, legalis testificatio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
