- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
67

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I trakten vester om Sagån, i Vestmanland, visa sig först
nu några tecken till lagar. 1307 åberopas terræ leges, 1325
censura legum Vallensium (Dalamännens lag) och 1327
leges Vesmannorum [1]. Det är en bekant sak, hurusom
Hadorph år 1676 utgaf en »Dalelag», hvilken sedermera af
Schlyter reducerats till en äldre redaktion af
Vestmannalagen [2]. Denna lag äga vi kvar i en handskrift från
medlet af 1300-talet, och då kon. Birger i densamma omtalas
såsom lagstiftare (Tingmb. 11), kan affattningen åtminstone
ej vara äldre än hans tid. Vid sidan häraf äga vi tre
handskrifter från 1300-talet (2 från förra hälften, 1 från medlet)
af en med den förstnämnda i många fall öfverensstämmande
lagredaktion, som af Schlyter kallas »den yngre codex af
Vestmannalagen». Dessa båda lagar stå visserligen i
afseende på innehåll så nära hvarandra, att man kan anse
den senare endast vara en utförlig omarbetning af den förra,
men olikheterna äro dock så stora, att äfven ett annat
förhållande emellan dem kan tänkas. Dalarne utgjorde
ursprungligen endast landet kring öfre Dalelfven,
Vestmanland på samma sätt endast bygden utmed Mälaren. Mellan
dem lågo de stora skogsbygder, der under förra hälften af
1300-talet uppstodo de bergsbruksidkande kommuner, hvilka
snart erhöllo ett slags själfständig förvaltning. Inom
lagsagan funnös således från äldre tider tvänne skilda områden,
hvilka hvar för sig väl kunde utveckla olika rättssedvänjor.
Äfven sedan bergslagen i söder blifvit lagda under samme
fogde och häradshöfding som Dala, nämnas alltid
bergsmännen såsom sidoordnade med »menige man i Dala [3].
Dalarnes själfständiga ställning gent emot Vestmanland
framträder ofta. Lagsagan kallas i M. Er. landslag
»Vestmanland och Dala», och båda namnen förekomma nästan
alltid vid sidan af hvarandra i lagmannens titel, åtminstone då


[1] 36) Sv. dipl. 1552, 2496, 2621.
[2] 37) Schlyter, Jurid. afhandlingar, I, (Ups. 1836) sid. 53. Skälen för
sitt antagande har han sedan utvecklat i företalet till sin edition af Vestml.
Redan förut, 1827, hade G. E. Sundström i en akad. afhandling, »Lex
dalekarlica antiqua», yttrat tvifvelsmål om den förmenta Dalelagen.

[3] 38) Styffe, Unionstiden, sid. 242.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free