Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
legum antiquarum et novarum». Den 3 augusti 1354
stadfästar kon. Magnus ett gåfvobref å gods i Tjust, »for thy
at thæt war gyort i gamblo laghumen, för æn the nyo
gawos ælla lystes», och detta härmed stadfästa gåfvobref är
utfärdadt vårfrudagen den 25 mars 1350 [1]. Då ingen
bestämdare hänvisning till »den nya lagen» göres i dessa bref,
kan det icke fullt bevisas, att härmed åsyftas Magnus
Erikssons allmänna landslag, men då bestämmelserna om
jordaköp o. d. i denna och Östgötalagen äro väsentligen olika [2],
är det ganska sannolikt, att den nya lagen är åsyftad.
I Vestergötland dröjde det länge, innan den nya
lagen antogs. Den s. k. Eriks af Pommern, stadga år 1416
(tryckt bland Hadorphs stadgar vid Bjärköarätten, sid. 42),
hvilken egentligen är ett slags öfverenskommelse af
vestgötarne sins emellan, yttrar i inledningen: »For thy at wij
annammadhom Swerikes lagh, som the hafde uppe i landith,
nær drotningh Margreth forst fick rikith i Swerike etc.»
Att denna lag var Magnus Erikssons landslag, synes af de
här ur Egnob. 27 o. 28 upptagna bestämmelserna rörande
landboarne [3].
[1] 54) Dessa fyra bref finnas i original i riksarkivet. Bland
pappersbrefven derstädes finnes en ovidimerad kopia från böljan af 1400-talet af
ett den 21 april 1351 utfärdadt salubref å gods (i Östergötland) »epther
gambla laghom». Brefvet är tydligen en fri omskrifning af originalet,
men det kan, om datum är rigtigt, bevisa, att den äya lagen ännu icke
den 21 april 1351 var antagen i Östergötland.
[2] 54) Jfr M. Er. landsl., Egnob. 2 o. f.; Östgl. Egns. 3 o. f.
[3] 56) H. Hildebrand har i sin förut nämnda uppsats i Vitt.-akad:s
månadsblad, sid. 91, ifrågasatt, att den allmänna landslagen skulle varit
antagen i Vestergötland redan den 27 nov. 1352, och detta på grund af ett
denna dag utfärdadt morgongåfvobref med en bestämmelse om arfsföljd,
hvilken saknas i vestgötalagen, men är upptagen i den nya lagen. Som
förf. själf nämner, har detta arfsstadgande i landslagen influtit ur 1345 års
Tälgestadga. Otvifvelaktigt är det dock denna stadga, som i brefvet
åsyftas med uttrycket »ut legum Vesgotorum processus postulat et reqvirit»,
hvilket endast visar, att stadgan vunnit kraft af landslag. Detta antagande
bekräftas genom det märkliga förhållandet, att i en nu befintlig
handskrift af yngre Vestgötalagen finnes ett fragment af ett bref rörande det
i Tälge fattade beslutet om morgongåfvor, och detta brefs införande i
lagcodex har väl någon betydelse. Se härom för öfrigt Sv. dipi., del. V, sid.
481 o. not.; Schlyters företal till Vestgl., sid. xiv o. f. — Tälgestadgan
tillämpades under åren 1345—47 flerestädes, i Närike, Värmland, Möre,
Värend etc. Se Sv. dipi. 3979, 3986, 4072, 4205. — Att för öfrigt den
gamla lagen fortfarit att gälla i Vestergötland långt efter 1350-talet, visa
brefven af d. 29 juni 1364 (orig. i Upps. bibi.), d. 21 jan. 1371 och den
24 nov. 1373 (orig. i Riksark.), i hvilka talas om fjärdingsting o. d. I ett
bref af d. 14 okt. 1376 (orig. i Upps. bibl.) talas om »umfærd æptir
warom laghom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0077.html
