Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 2. Swea Rikes oryggeliga Grundlag är, at en Konung skall
wara: Han och ingen annan regera Riket sino med och icke utan,
mindre emot Riksens Råds råde, efter the af Ständerne gillade och fast-
stälte Lagar, samt efter Honom Thess Manlige Bröst-Arfwingar, på
sätt, som Riksens Ständers Förening, angående Successionen af år 1743.
förmår: At ingen annan Magt må äga Lag stifta eller förändra, än
Riksens Lagligen församlade Ständer, likmätigt theras Riksdagsmanna
Fullmagt: At ej något Stånds Privilegier, utan med alla fyra Stån-
dens enhällige samtycke kunna widröras eller förändras: Ej nya skat-
ter och utlagor, utom Riksens Ständers wettskap, fria wilja och sam-
tycke, Riket påläggas, samt thy förutan, hwarken Krig få begynnas,
eller Riksens Mynt til Skrot och Korn, förhögning eller afslag undergå:
såsom ock, Riksens Råd hwar för sig äro alltid Ständer för sine inför
Kongl. Maj:t gifne Rådslag, samt Embetsmän för theras förrättningar,
til answar skyldige.
Thesse Grundlagar, med flere, som Riksens Ständer för oryg-
gelige faststäldt, eller fastställandes warda, må ingen sig fördrista genom
skrifter eller tryck i någon måtto bestrida eller anfäkta, wid Tryhundrade
Daler Silfwermynts böter.
§. 3. Djerwes någon i utgifna skrifter bruka lastande eller för-
klenliga omdömmen, om Oss och Wårt Konunga-Hus, eller gjöra nå-
gon Konungens eller Rikets Råd sådane tilwitelser, som å theras ära gå,
eller eljest smädeliga äro, warde dömd efter Allmän Lag.
Förgriper sig ock någon på förberörde sätt emot Riksens Ständer,
then skal, efter brottets större eller mindre grofhet, antingen til lifwet
straffas, eller med annan swår kropps plikt beläggas.
Skrifwer någor smädeskrift, eller thet eljest skymfeligt och förklen-
ligt är, mot Rikets Ämbetsmän, eller någon annan Medborgare, plikte
efter Allmän Lag. Så ware ock ingen tillåtit, at i allmänna skrifter
sig betjena af smädeliga utlåtelser om Krönta Hufwuden eller theras
närmaste Blodsförwanter och samtida Regerande Magter; icke eller at
skrifwa och i trycket utföra något, hwarigenom en uppenbar last främ-
jas eller förswaras, och således med ärbarhet, en rättskaffens naturlig
och Christelig Sedolära, samt thess grunder, icke öfwerensstämmer; Hwar
som häremot bryter, ware til Trehundrade Daler Silfwermynts böter
förfallen.
§. 4. Boktryckaren utsätter på Titulbladet Författarens namn, så
framt thenne ej åstundar wara onämnd, hwilket icke förnekas bör, och
tage Boktryckare i sådan händelse til sin säkerhet, hans skrifteliga bewis,
at han skriften författat; Dock bör alltid, ehwad skriften är utan namn,
eller icke, therå sättas Boktryckarens egit och Stadens namn, ther tryck-
ningen skedt, jemte Åratalet: Försummar Boktryckare thet, böte Tu-
hundrade Daler Silfwermynt.
A 2 Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
