Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Kina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 160 —
nérna ocfy gör hembesök i staden. De gifta damerna äro vanligen
upptagna med klassarbete, och fru Cassels gör många husbesök derjemte.
Många tacksägelser för vänliga anbudet om permission. Jag
tycker, det är så märkvärdigt, emedan hvarken biskop Gassels eller mitt
bref då ännu nått er. Hur god Herren är, som öppnar väg för oss till
hvila så snart. Men skulle vi följa våra egna känslor, så stannade vi,
der vi äro. Om det icke vore för det framlida verket i Kina, så skulle
vi stanna. Det är hjertslitande att tänka på att lemna de kära infödda.
Jag vågar aldrig sätta mig in deri förr än tiden är inne att bryta upp/
Jag älskar nästan sjelfva stenarne på gatorna i Pao-ning. Hur många
tusen gånger man gått upp och ned för dessa gator och varit inne i
dessa hem. "Utländsk djefvul," ropas nu knappt mer, då vi gå ut. Ack,
bed för oss, jag känner det bittert, men det måste ske, om Herren icke
kommer före vårt uppbrott. Hans ankomst är så nära! Många
tacksägelser också för penningarne till en bibelkvinna! Biskopen har så
yän-ligt underhållit en med engelska penningar. Men jag har ofta önskat få
en egen. Pris ske Gudi Bönen härom är besvarad. Om jag kommer
åter till Sverige, kan jag kanske få fara och besöka de kära, som gifva
penningarna.
Det kan varå möjligt, att jag måste stanna här öfver sommaren.
Det är icke riktigt klart nere vid kusten i fråga om våra resor,
och jag vill icke öda någon tid der. Jag föredrager att stanna, der jag
här fullt med arbete, och tiden är för dyrbar att förspillas. Man känner
hvarje dag så dyrbar, och de förlorade tillfällena komma aldrig åter.
Jag känner det så: om Herren skulle plötsligt taga mig hädan, må det
icke sägas om mig, att min tid spildes bort fåfängt, utan hällre så: "Hon
gaf sitt lif för dessa menniskor." Huru man längtar, att Herren måtte
förherrligas i ens kropp, vare sig genom lif eller död. Vi känna
hedendomens mörker så svart, djefvulens välde så starkt.
Kinesernas nyår är nu för handen, och vi hafva mycket brådt.
Nästa fredag skall jag, om Gud vill, åter till Lan-ü-keo och skall
tillbringa dagen der. Följande vecka skall jag till Ua-ia-p’u, om vi ännu
äro här på jorden. Ack, bed att många själar må frälsas på landet!
Jag har nyss fått vårda mig om några fattiga. Har användt allt
gammalt och köpt nytt till kläder åt sex små nakna barn. Här är så
mycken nöd och fattigdom, att man känner, något måste göras för dem.
Med mycken kärlek er i Kristo Jesu
Emma Ek.
Ing-cheo i januari 1898.
Käre pastor Kihlstedt!
Jesu ljufva frid!
"Min vingård, som är min, den är i
min egen yård.u
Det är visst bra länge sedan jag skref något till mina och Jesu
kära vänner på Götabro — vill derför nu med denna post afsända några
rader.
Ofvanstående bibelspråk har ofta varit så dyrbart för mitt hjerta,
emedan det har så stor betydelse för mig — först, att vi, som tro på
Jesus, äro i Herrens hand. Vi äro ju såsom små grenar i vinträdet
inneslutna i vår Faders omtanka. O ja. han sköter om oss och ser till oss
på allt sätt! Och för det andra, äfven så många af hedningarne, som
tillhöra Herrens vingård, men hvars tillväxt och utveckling tyckes gå så
sakta - vi få ofta gå till Gud i bön för dem, ty de äro som små barn
— äro i Herrens vård, äfven deras uppfostran har han åtagit sig. Han
vill, kan och skall omdana äfven dem. Det fröjdar mig. Ära vare vår
frälsningshöfding!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
