- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
206

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur dagboken. - Något för barnen att få.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 2 april. Drömmande, full af tankar. Med hjertat i
himmelen och fötterna i floden. I Floda är jag. Hur kom jag hit, och
hvad är mitt ärende? Midt i Flodas drömmande natur ligger den vackra
kyrkan på en höjd vittnande om kristendomens segrar i förfluten tid.
— Hvarför kom jag hit?

Vi hade några möten i Floda. Mitt hjerta hvilade omslutet af
Mästarens kärlek och de kära vännernas huldhet, som det trötta barnet
i moderns armar, medan syskonen sluta ring om den slumrande lille.
Ljufva minnen af kära trofasta vänner föra mina tankar till denna punkt
af jorden, der Guds verk sakta skrider framåt och många längta efter
hvilans ro.

Frid öfver hvarje hem jag gästat. Guds vedergällning öfver alla,
som hafva stärkt mina händer i Gud. En ström ifrån Guds stad
genom Floda!

Farväl i gråtande aplar! Endast himlen kan hjelpa eder.
Farväl I ungdomsvarma hjertan! Torken tårarne! Våren kommer. Edert
lif skjuter knopp. Sommaren är nära.

Solen stiger allt högre.

*


Något för barnen att få.

in.

är dagen var förliden, och lilla Anna låg och sof i sin bädd, låg
_ den sjuke Johan Brandt och vakade. Han kunde ej få en blund
i sina Ögon, ty det ringde som en klocka i hans öron: "Tänk på
Jesus någon stund på dagen, ty han har fridens tankar om dig!u
Sädeskornen, utkastade af den modfällda Mariannes hand, hade träffat
på ett mottagligt hjerta och började gro der. "Han har fridens
tankar och leke bedröfvelsens;" är det verkligen så? frågade sig Johan.
Ville den store oändlige Guden också tänka på honom, som nästan
aldrig tänkt på Gud anni»t än med bittra känslor. Hade han
verkligen sändt sin ängel, ja sin son, för att lägra sig hos dem i deras
fattigdom och sjukdom; var det möjligt? Och det var som om det
ropat: ja och amen, djupt, djupt inne i hans eget hjerta.

"Hvarför släcker du icke ljuset, Johan, och sofver?" frågade
hustrun. — "Kan inte, Hanna," sade han, "jag ligger bara och tänker
på frökens ord, att det är så få menniskor, som tänka på Gud, och att
vi varit bland dem." Hustrun svarade ej, men då han såg bort till
henne och Annas bädd, låg hon och grät, då steg han upp ur sin
säng och gick bort till henne och sade: "Hanna, skola vi beja? Det
är ju en skam, att vi aldrig tänkt på eller talat vid den Gud, som
ändå liar varit så god emot oss, fastän vi alldeles glömt honom. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free