Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
11.
Likaså för ett troende hem, där både
andlig och lekamlig hjälp är av nöden,. Må
Gud väcka upp allvarliga förebedjare för
dessa nödställda.
Kära syskon,
förbundsmedlemmar och vänner,
evangelister och ombud, arbeten energiskt för
spridningen av Trons Segrar! Det är ett
livsvillkor för vår missions framgång. Del
är icke själviska intressen, som det här gäller
att främja, utan det är Herrens egen sak
det gäller. Det är ingenting mindre än
detta: skola vi stå stilla, eller skola vi gå
framåt? Missionsfälten vidga sig,
nödropen äro hjärtskärande. Vad skola vi göra?
Jo, sök att vidga vänkretsen genom att
sprida kännedom om vår mission. Tänk
också på det myckna Guds ord, som kan
spridas i hemmet genom en tidning sådan
som Trons Segrar. Och bed för tidningen
och dess redaktion, att vi, oberörda av
tidens nyckfulla strömningar, må förbliva
fasta på ordets grund. Detta är vår egen
bön.
Evangeliska Alliansens
inbjudan till allmän bönevecka
den 6—12 januari 1924.
Till alla dem, som i varje land åkalla Gud
i vår Herre Jesu Kristi namn.
Käre bröder i Kristus!
Innan det nya året, med allt vad just detta
år kommer att för nationer och samfund
innebära, tager sin begynnelse, är det vår
förmån att inbjuda Herrens folk i alla land till
gemensam bön.
Vi anse oss icke behöva en formell
sammanslutning för att kunna mötas inför
nådens troil. Det finns en enhet, som redan
är vår. Vi ä r o en kropp i Kristus. Vi
behöva icke dana utan endast ingå i den enhet,
som härrör, från vår allmänna släktskap i
tacksam och tillbedjande tro på den ende
Guden. På många olika sätt komma vi
till honom, men det är till h o n o m vi
komma och i honom vi möta varandra.
Det finnes, det är sant, en annan enhet,
grundad i de gemensamma behov, som vi
måste bära fram inför honom. Vi leva alla
i samma tidevarv i världshistorien. Vi dela
i stort sett alla vår tros bekymmer och
faror, fruktan och undertulla hopp. Det är vår
samtids värld och folk, som vi söka vinna
för Jesus Kristus.
Men må vi komma ihåg, att vi i våra
böner icke böra börja med v å r n ö d utan med
tack för Guds nåd. Våra böner böra bli
vårt svar på hans kallelse och på hans
frälsande kärlek; vi skola rikta vår blick
på honom först och icke först på vår nöd;
må så hela värt liv ligga öppet för den
helige Guden, att han fär träda in och
härska i oss genom sin Aride. Detta är vägen
till endräkt i bön. I vårt liv och vårt
verk finnas andra angelägenheter, i vilka
vi äro av olika åsikter, och dessa äro av
betydelse; men då vi betrakta vår Frälsare
och1 vad vi hava att tacka honom för, då
först komma dessa angelägenheter att synas
i det rätta ljuset.
Vi hoppas ock att klarare kunna se den
gemensamma nöden, då vi samlas om detta
att föra den fram i ljuset av Guds avsikter.
»Vi äro människor med orena läppar och
bo bland ett folk med orena läppar.» Vi
skola erfara mera härav; då vi låta hans
rena och heliga ljus falla över den värld,
vari vi leva. Vi veta något om vårt
behov av Gud, men vi skola lära mera därom
i gemenskapen med andra. Vi skola med
klar blick se, vad det är, som kan fylla
en människas liv med ren glädje och med
frälsningsvisshet. Överallt se vi människor,
som alltid fara efter rafflande nöjen för att
undkomma allvaret. Och när den andlig.)
bankrutten kommer, söka de ofta fylla
tomheten med tidens vantro och vidskepelse.
De drömma, att de nära sina själar. De skola
vakna för att finna sina-själar tomma.
Detta känna vi delvis till; men när vi stärka
varandra i gemensam bön och komma med
frimodighet fram inför Gud, då känna vi
ännu vissare, att ingenting annat än tron
på den levande Guden kan tillfredsställa
en människosjäl.
Men vi komma icke endast att få en
klarare syn på allt detta, dä vi så släppa oss till
för Gud: Anae. utan vi öppna ock därmed
tör honom nya vägar, på vilka han kan
komma in bland människorna. En väg öppnas,
närhelst en enstaka själ i tro vänder sig till
sin Gud; men vi hava av Frälsaren själv den
försäkran, att genom endräktig bön vägar
öppnas för honom. tfVar två eller tre äro
församlade i mitt namn, där är jag mitt
ibland dem. . . Om två av eder komma
överens... det skall jag göra.» Det
kommer att bli en stor skillnad, om vi förena
oss i bön eller icke. För Guds trogna
tjänare betyder sådan gemensam bön . öppna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
