Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TRONS SEGRAR. 58.
Annandag jul hade vi vår julfest hos
dem. Tidigt på morgonen regnade det, och
vi tänkte vi skulle få stanna hemma. Min
man sände en karl för att se, om de sjuka
verkligen vågat sig ut. Då regnet vid
frukosttiden upphörde, gjorde vi oss färdiga
att gå. På vägen mötte vi karlen, som
sade: »Många ha samlats, och alla äro
kallade.»
Då vi komma tram, är en stor skara sam-
så tacksamma, »üuds nåd är mycket stor»,
säga de. Medan de äldre dricka sitt te,
sjunga söndags^kolbarnen sina julsånger.
Och sjunga kunna de, dessa Afrikas barn.
Jag önskade, ni hade kunnat höra dem!
Stackars små barn! En del av dem äro
riktigt vanställda. En av gossarna har endast
klumpar till fötter, en annan åter är alldeles
blind. Dessa båda sitta på avstånd vid en
vägg. Någon säger: »Se på dem! Hur
Kapellet vid Amatikulu spetälskeanstalt.
lad utanför kapellet. Sjunga göra de, och
glada se de ut. Kapellet ha de prytt
så trevligt med palmlöv och annat grönt.
Från vår avskilda plattform kunna v’i se
dem komma, alla mer eller mindre
lemlästade. Någon kryper på knä, andra bäras, och
en och annan består sig med egen
rid-åsna. —
Snart äro alla »samlade och få lyssna tiil
det gamla, kära julevangeliet i Luk. 2 kap.
O, detta outtömliga ämne! Det kan
värma hjärtat, även om vi omkring oss se
endast nöd och lidande.
Efter bönemötet bjudas alla på te och
bröd. De koka själva sitt te i ett litet
gräshus utanför kapellet. Min man delar
ut brödet, och till de mest sjuka, som äro
kvar i sina hyddor, bäres mat. Alla äro
kan det bli jul för dem, som sitta så långt
bort?» Genast voro villiga händer, om
också utan fingrar, redo att bära dem fram
bland de andra. Sedan även barnen fått
sitt te och bröd, äta de alla hönskött. Det
ha de själva fört med sig och spisa nu
gemensamt. Barnen riktigt lysa upp, då
köttfatet kommer. Säkert äro de lika
glada åt en köttbit som Sveriges barn åt en
konfekt eller karamell. —
Ännu en gång samlas vi omkring Guds ord,
som är det levande brödet och giver
världen liv.
Tidén har gått, och vi bjuda våra
lidande syskon farväl. Det blev ett riktigt
jubel ibland dem, då jag lyfte upp vår
lille Magnus på bordet, och han med sin
lilla hand vinkade sitt farväl. Stympade hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
