Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
77
delse innebar fördenskull en så radikal
förändring i liv och leverne, att det blev
uppenbart för var nian, vad som hade
skett. Hån och1 förakt fick han uppbära i
rikligt mått, men han härdade ut i Guds
kraft — och nu är han hemma.
Ehuru hangvar gammal, kom dock
dödsbudet överraskande. Han var frisk och
kry samt kunde gå långa vägar ända in i
det sista. leke blott de, troende, som
kände honom — och då särskilt Kila
missionsförening, vars föreståndare han varit en
följd av år — utan även för kristendomen
främmande personer, som många gånger
hånat honom för hans gudsfruktan, känna
saknaden stor. Mer än en av dessa ha
givit honom vittnesbördet: »Var någon
läsare, så nog var farbror Hultberg i
Draget det.»
Vid jordfästningen voro icke många
närvarande, vilket torde få sin förklaring
därav, att. som ovan sagts, det den dagen
rådde stark kyla. Endast
begravningsgästerna voro samlade. Efter jordfästningen
höll predikanten Carl Stig ett tal, vari ha.i
erinrade om den hänsovnes liv, manande
de närvarande att följa hans exempel,
varefter han läste några av honom själv
författade verser, vilka voro av följande
lydelse:
En Herrens kämpe har bortkastat staven
Och myllas ned uti den tysta graven,
Men auden hem tik himmelen fått ila
För att hos Gud i ostörd ro få vila.
I vintertid så dyster, mörk och kulen
Till bättre oit han gått att fira julen.
Nog var det bäst att just vid detta laget
Få flytta hem och slippa bo i »Draget»,
Vi allesammans, både släkt och vänner,
Dock uti hjärtat sakm’ns känsla känner,
Ty farbror Hultberg med sitt rena sinne
Har lämnat kvar ett oförgätligt minne.
Hans tro pä Gud var starkare än döden,
Och i har.s hjärta brände kärleksglöden.
Han vittnade så käckt om herrens under
Och levde helt lör Jesus alla stunder.
Hans önskan var, att mänskor skulle bliva
Guds barn och hjärtat helt åt Herren giva.
För detta kämpade nan oförtrutet
Med samma iver ända intill slutet.
Han är ej mer — och detta vållar smärta,
Men bilden gömma vi uti vårt hjärta.
Av gåvan, Gud åt dessa bygder givit,
Mång’t mänskoliv långt rikare har blivit.
Då nu du målet äntligen har hunnit,
Vi säga: tack för tiderna som svunnit!
Gud löne dig där uppe, dit du farit,
För allt vad du för oss här nere varit.
Vi vilja möta dig uti Guds rike —
Det hoppet aldrig ur vårt hjärta vike!
Då skola vi, befriade från banden.
Få lova Gud i ljusa himlalanden.
Tycker du om att vara med, då
Jesus har »barnbjudning», så hör
hans röst i Joh. 21: 5, där han säger:
»Barn, icke haven I väl något att äta?»
Har du tröttnat på de religiösa
nöjes-tillställningarna och känner dig tom
och fattig i din ande, lägg upp en
stund från det svallande världshavets
dån. Har natten varit kylig och lång
—lägg upp! Har du icke fått något
i ditt sökande på självvald stig —
iägg upp! Din Frälsare står där,
fisken ligger där, stekt på fadershjärtats
kärlekslåga. Tycker du, att du icke
kan komma alldeles tomhänd, så tag
med dig de löftesfiskar, som du förut
fångat i hans närhet. Brödet är
bakat i lidandets ugn och är bakat för
dig. Lägg upp, så får du mat!
Jesus är brödet och fisken. Du kan
undvara allt i världen, bara du har
Jesus till din mättnad; och med ditt
fiske blir det nog bra, bara du
kommer till Jesus. Kanske han förut
icke fått giva dig mer än kall fisk och
bröd — ja, var tacksam därför. Men
nu får du varm mat; det behövs i en
kylig värld. Ditt stora behov har
gjort, att han står och går på ditt
hjärtas stränder och ropar: »Barn, icke
haven 1 väl något att äta?» Svara,
som det är, och lägg upp!
K. G. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
