- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
86

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

TRONS SEGRAR. 86.

II. Upprivna grundvalar.

Profetia och händelse-fakta hålla i
dag på att löpa tillsamman uti en
allmän uppfyllelse. Profetian säger, att
i de yttersta dagarna skola människor
avfalla från tron (1 Tim. 4: 1),
förneka tron (1 Tim. 5: 8), kasta bort sin
första tro (kap. 5: 12 närmare
grundtexten), fara vilse från tron (kap. 6:10,
.21), förvända tron hos andra (2 Tim.
2: 18), vara »fördärvade till sinnet
och icke hålla provet i tron» (2 Tim.
3:8). I verkligheten är man nu
öppet i färd med att uppriva trons
grundvalar i de organiserade kyrkorna. Jag
tager ett enda exempel från en
ganska moderat modern ledare (d:r
David Smith). Han säger: »Det
kommer nog att betyda föga på domens
dag, vilken teori vi hade om vår
Herres födelse, hans gudom eller hans
uppståndelse; men det kommer att
betyda oändligt mycket, vilket mått av
hans nåd och människokärlek, som
bodde i våra hjärtan och lyste i
våra liv.»*

Alla sådana tänkare upptäcka för
sent, att nåden är oskiljaktig från
sanningen och att den ena dör med den
andra; att när vi en gång hava
tilllåtit oss förneka Skrifterna och med
överlagt beslut ämna fortsätta därmed,
är det något som blir förvridet i
hjärnan, nådens huvudnerv förtvinar** och

* Detta yttrande illustrerar ganska klart
de moderna apostlarnas teorier. Man
förnekar Skriftens stora sanningar, alla de
grundläggande sanningarna om Kristi
person och hans frälsningsverk, man förnekar
hans gudom, hans övernaturliga avlelse,
hans ,-försoningsdöd m. m., men detta
»betyder litet», blott man följer Kristi exempel,
predikar rättfärdighet, människokärlek etc.
Detta är modernisternas »kristendom».

Översättaren.

** »Nåden» fattas här, i enlighet med
det anförda yttrandet av den möderne
ledaren, som en gåva eller dygd i själen.
Nåden dör med sanningen. Men även om
nåden i vår vanliga objektiva bemärkelse,
nämligen nåden utgående från Gud, är det
för visso sant, att den är oskiljaktig från

sanningens fäste blir till stoft i
själen. Wellhausen övergav ali kristen
gudstjänst, S. Davidson slutade
berövad ali kristlig övertygelse, Loisys sol
gick ned i rent fritänkeri, Cheyne
dog som en bahaist.

III. Modernismen.

Ty modernismen är mer än en
töcknig dimma med mörka skuggor —
den är det första stadiet på vägen till
döden. Vakna iakttagare bland de
liberala teologerna erkänna öppet dess
svaghet. D:r R. J. Campbell säger:
»Jag måste bekänna, att
modernisterna och liberalerna i teologien lyckas
icke i att nå mannen på gatan ett
grand bättre än de mest konservativa
och ortodoxa.» Somliga t. o. m.
uttrycka sin oro. Professor J. B. Pratt,
som förklarar, att den teologiska
liberalismen »har ställt tron på en
mycket mera andlig och sant kristen
grund», erkänner det oaktat (i en
artikel i Yale Review, mars 1923),
att »denna emancipation av
människotanken har oberäkneligt försvagat den
religiösa trons grundvalar hos
millioner kristna. Mannen vid plogen glider
hastigt ur våra händer.» (D. v. s. det
okunniga folket glider hastigt ut i
öppen otro och förnekelse.)

Avfallet är spiritualistiskt i sitt
ursprung, gnostiskt till sin natur, och
i sina verkningar av ren
förnekelseka-raktär. Gnosticismen, ett hedniskt gift
inympat i kristendomens ådror, är
både sta.-.uader till m xLniismen och
dess avkomma. »Få av oss känna iill»,
säger d:r W. H. Mill, en
Oxford-teolog, »att bramanismens och ali hed-

s a n n i n g e n, den gudomliga sanningen.
Nåden är på det närmaste förbunden med,
ja ligger innesluten i sanningen. »Nåden och
sanningen kommo genom Jesus Kristus.»
Han är både nådens och sanningens grund
och källa, ja, han är den personliga
sanningen (Joh. 14: 6): och de som förneka
honom äro fjärran från nåden såväl som
sanningen.

Översättaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1924/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free