Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRONS SEGRAR.
125.
4.
Så förr hon gjorde; jag minns så gärna,
När hon om kvällen mig sjöng till sömn. —
Men se där, broder, där föll en stjärna;
Hon sade ofta, min moder öm,
Att när en stjärna från himlen faller,
En själ får fara till himlen opp.
När jag till mamma går hem, då faller
Väl ock en stjärna utur sitt lopp?
5.
Men låt mig, bror, i din, famn få vila!
Det är så kallt, och jag är så trött...»
Och brodern tager sin syster lilla,
Uti hans famn snart hon slumrar sött.
Han sitter där liksom för att vakta
Sin lilla syster, som slumrar än;
Han blickar uppåt — då faller sakta
En stjärna ned ifrån himmelen ...
6.
»En liten stjärna» — så sad’ ju Ester —
»Skall falla ner, när jag går till Gud»,
Så tänker brodern och skådar efter,
Och — lilla syster har ren fått bud.
Se, ögat brustit, och blek är kinden;
Ej mer den sköljes av sorgens tår.
Ej mer den isas av kalla vinden —
Förklarad Ester för tronen står.
7.
Den grymme fadern från krogen kommer,
Får se sin älskling ren kall och död.
Då i hans själ väcktes verklig ånger;
Till Jesus flydde han i sin nöd.
Nu aldrig mer han på krogen sitter
Men ofta, böjd mot sin vandringsstav.
Av ånger fäller han tåren bitter
Vid enkla korset på Esters grav.
Den himmelska
järnvägen.
Mel.: Så bister, kall sveper nordanvinden.
1.
Var är biljetten? Vart skall du resa? —
Jo, jag skall resa till himmelen. —
Hur kan du tänka att dit få resa
På detta tåget, min lilla vän? —
I-. Jo, se, min mamma, hon sjöng sä ofta
Om Jesu järnväg till himmelen. :|
2.
Oår denna bana ej upp till himlen?
For ej min moder pä detta tåg?
Just när hon dog var det, som hon reste;
Jag minns, hur blek och hur kall hon låg.
|: Nu vill jag htm till min moder fara,
Dit upp till Jesus står ali min håg. :| —
3.
Flur har du kommit på dessa tankar?
Ack, svara, svara, min lilla vän! —
Jo se, min mamma, hon sjöng om Jesus.
Att han är vägen till himmelen,
|: Att han på korsträdet lät sig döda
Och det av kärlek till syndaren. :|
4.
Nu är det ledsamt och tomt där hemma.
Sen lilla mamma ej1 finns där mer.
Alltsen hön reste, det finnes ingen,
Som för mig sjunger och mot mig ler.
|: Jag kan ej längre i hemmet vara;
På väg till mamma jag mig beger. :|
5.
Nu är jag här med mitt lilla knyte;
Ack, låt mig fara till himlens höjd!
På himlatåget jag fritt får resa,
Så sjöng min moder så glad och nöjd.
|: Säg, sjunger ni för er lilla flicka
Om Jesu järnväg och himlens fröjd? :|
6.
Säg, har ej ni ock en liten flicka? —
Ack jo, men hon har gått hem till Gud. —
For hon till Jesjjs på denna vägen?
Vad får jag henne väl ge för bud?
|: Får jag väl säga: Jag såg din fader
Pä himlavägen gå hem till Gud? :| —
7.
Ja visst, min älskling, säg till min flicka,
Att hennes fader ej mer vill gå
På syndavägen och bli förtappad.
Nej. hälsa henne, att han också
|: Från denna dagen är med på tåget,
Som går till himlen — ja, säg just så! :| —
8.
Och i kupén kändes himlen nära.
Där var en stund, som på jorden få;
Man grät, man jublade högt där inne,
På knä man tackade Gud också.
I: Guds Ande fröjdade månget hjärta,
Han många sovande stötte på. :|
9.
Vår lilla pilgrim sen lugnt sig lade
På bänken ned. där hon sov så gott.
Och konduktören tog vård om henne;
Han nu en dotter ju återfått!
|: Men ack, hos honom hon blev ej länge,
Hon dröjde där några dagar blott. :l
10.
Snart fick hon ila på himlatåget,
Och hennes resa, den blev ej lång.
Nu står hon där bland den frälsta skaran,
Som prisar Lammet med jubelsång.
|: Men du, min vän, som till sången lyssnat,
Skall du ock himmelen nå en gång? :l
(Joel Blomqvist: Fridstoner.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
