Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
TRONS S EG RAR.
kan komma till något hjärta! Låt oss
göra det till vårt eget.
Missionär Ester Jonsson (S.
M. K.). Tal., som varit
lärarinna i Svenska Skolan i Kikungshan,
gjorde sig till tolk för
missionärsbarnen och framförde deras tack till
missionsförsamlingen för den värdefulla
gåva de fått i denna skola, samt
påminde om att de små
(missionärsbarnen), .vilka kanske av många här
hemma blivit betraktade såsom en,
åtminstone vad missionen vidkommer,
tvivelaktig välsignelse, dock äro en
Guds gåva, ej blott till föräldrarna
utan även till missionen, ty de
bära redan såsom små vittne inför
hedningarna.
En missionsman kallade
kikungs-han-skolan för »Paradiset.» Han
tänkte väl då närmast på de fördelar, på
grund av läge m. m., som barnen
där ha.
Utgående från detta yttrande
påpekades att det väsentligaste i
lustgården var livets träd och
kunskapens träd. Det är vår önskan,
att det livets träd, som är Guds
levande ord och Jesus Kristus, skall
vara centrum i skolan. Men även
en liten avläggare av kunskapens träd
finnes. De unga bibringas nämligen
också ett visst mått av kunskap. Det
väsentliga är dock att kunna fostra
dem till goda kristliga karaktärer.
Därtill behövs också både livets och
kunskapens träd. De unga vänjas vid att
gå till Gud först och sist. Vi önska
dana dem till gudsmänniskor.
Många härhemma tänka, att dessa
missionärsbarn äro självskrivna som
missionärer, när de vuxit upp. Det är
dock Gud själv, som kallar sådana.
Men han har också verkligen fått
kalla några för sitt verk.
Kunskapens träd är alltfort ett träd
på gott och ont. Må. vi slå en
böne-ring kring denna lustgård! Där är
mycket att vinna och bevara.
Ett minnesord lämnades: 1 Krön.
12: 38, 39.
Evagel. Alfr. Johnsson. Apg.
2: 1 f. Jesu lärjungar fingo erfara
det stora löftets uppfyllelse. De
fingo pingst från Gud. Det är viktigt
att vi ha ej blott en historisk pingst
utan ock en pingst i vår erfarenhet.,
Det finnes mycken längtan bland Guds
folk i denna tid efter att kunna leva
ett segerfyllt liv. Hur skola vi få ut
det, som vi behöva? Här några
lärdomar.
De första lärjungarna voro
endräk-tigt tillsamman, när tiden var i
n-n e. Sedan den stunden har tidén
alltid varit inne. De voro
tillsamman på den av Herren
bestämda platsen. Endräktiga i bön
och förbidan. Sitta vi här
församlade endräktigt? Då hördes helt
plötsligt ett dån från himmelen.
Gud kan komma plötsligt och handla
raskt.
Pingsten har något av storm, ett
framfarande, mäktigt väder med sig.
Storm medför prövning, t. ex. i ett
skogsbestånd. Då stormen far fram
brytas somliga träd av eller ryckas upp.
Så prövar pingsten vårt livsverk. Min
egen erfarenhet bekräftar detta.
Kanske är du just nu i detta prov? Låt
dig prövas! Stormen fördärvar ej det
värdefulla, endast det ohållbara. —
Pingsten hade ock’så med sig storm
utifrån för lärjungarna. Tryck
verkar tryck. När tåget kommer måste
vi på grund av »trycket» trycka åt
hatten och stå emot.
Men det var ej blott storm, utan
också eld. Elden bränner. Elden
förtär det som stormen brutit ned.
Resultatet av allt detta blev: »De blevo
alla uppfyllda av den helige Ande.»
Herren själv är den fasta,
oomkull-kastliga klippa, på vilken vi få vila
även under stormen.
De blevo uppfyllda av glädje. Det
var tillfredsställelsens glädje, ej över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>