Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
253.
mig vid Imbizana för att hjälpa br.
Alm med tegelslagning och
skolhusbygge i »location» här. Herren har
öppnat och berett jordmånen för sitt
ord, och själar börja att fråga efter
Gud och vilja tillhöra honom.
»Evangelium är en Guds kraft till frälsning.»
Sedan jag kom hit, har jag haft
åtskilliga anfall av febern men är nu
bättre igen och hoppas slippa ifrån
vidare känningar av den. Då jag reste
■från Bethel, var det mycket sjukligt
bland de svarta där. Även de vita i
trakten däromkring voro svårt
hemsökta av feber. Huru väl behövde
icke alla dessa lära känna den store
Läkaren, som kan giva hjälp till både
kropp och själ. Livet utan honom är
tomt och innehållslöst, och döden utan
honom har ej en enda hoppets stråle
utan endast mörker och förtvivlan.
Syskon låt oss göra psalmistens bön
till vår: »Herre sänd ditt ljus och
din frälsning» bland .Syd-Afrikas folk!
Fridshälsningar till alla T. S. läsare.
Eder i Jesus förbundne
E d w. Magnuson.
Adr.: Bethel M. S. Inyoni P. O.
Zululand, South Africa.
Betania M. 3., Izotsha P. O., Natal, den
14 juni 1924.
Kära missionsvänner!
Frid och kraft från höjden!
»Han (Gud) har besökt och förlossat sitt
folk». Luk. 1: 68 g. öv.
Detta är en sanning, som åter Den åter
kommer tillbaka.
Besökelsetider och
vederkvickelser ifrån Guds ansikte!
Sådana behövs, och Gud vare tack, för vad
han sänder i den vägen. Vi glädjas och
prisa honom, då vi se syndare böja sig vid
korsets fot i vårt kära hemland och i andra
länder. Dock fröjdas vi ännu mera. då
vi få vara vittne till hans frälsarekraft på
nära håll. Andlig födslovånda har gått
före men också hopp och förtröstan under
densamma. 1 början på året kunde vi
därför profetera: »cketta år skall bli ett år
av andlig välsignelse och seger bland oss.»
Här är nu början till bönhörelse: En
av mina evangelister, J. L-a, fick på sitt
hjärta att begynna med tidiga
morgonmöten i kraaierna. Intresset tog snart fart.
Hans horn, varmed han Kallar folket
samman, hördes redan vid 5-ti|den, och då de
första solstrålarna började visa sig, voro
mötena i full gång. Vår son Harry, som
vid den tidén kom hem för att stanna litet
innan hans resa till Amerika företogs, slöt
sig medsamma till detta arbete och blev
sålunda själen i detsamma. Jag vill här
bifoga, att bland detta folk våga vi ej ha
kvällsmöten, emedan deras moral står så
lågt: satan får så mycken anledning i
mörkret.
Genom kraftiga, på Guds ord vilande
vittenbörd träffades folkets hjärtan, och
snart begynte den ena efter den andra
giva tillkänna sitt behov av en frälsare,
och jubel blev det i lägret över syndare,
som omvände sig. Hemska bekännelser
kommo tram, men huru stort det var att få
säga de arma, »att varje synd förlätes
människorna.»
En ung man kommer en dag till
missons-stationen. Vi hålla på med utvändig
reparation av boningshuset. Han ser halvt
förskrämd ut. »Nä hur står det till,
3i-funela?» »Mfundisi, jag har kommit hit
för att bekänna synder, som plågat mig,
jag har stulit bananer, ananas och
»man-gos»; dessutom har jag kastat medicin på
en del flickor för att få dem till att börja
älska mig.» Förlåtelse och på samma gång
-hjälp och råd var ju här botemedlet, och
gick han hem med lättat hjärta, Här
ser ni dock. vänner, en del av de element,
vilka vi ha att arbeta ibland.
Dopklassen har fått god tillökning, och
det känns att Herrens kraft är ibland oss.
Sista söndagen i mars döpte vi 9 st., som
sålunda också mottogos i församlingen.
Vid samma tillfälle blev jag kallad til en
sjuk flicka på en av mina utposter, vilken
också ville bliva döpt. Jag fick låna en
häst —• min häst hade nyligen dött i
hästsjuka — och red dit upp. Ömklig var
den syn ,som här mötte mig. En omkring
20-årig flicka, som ej var större än en
6-åring. låg där förtvinad, hoprullad på ett
säckbylte och full med illaluktande sår.
»Älskar du Jesus»? »Ja, jag älskar
honom», ljöd det viskande svaret, och blicken
ljusnade genast. »Hur länge har du
älskat honom?» »I flera år.» Denna flickas
liv har sin egen historia, kanske jag kan
delgiva den närmare en annan gång. Nu
ville hon bli elöpt. Hennes svaga
»hydda» tillät dock ej att någon »begravning» (d.
v. s. nedsänkning i vattnet) kunde äga rum,
utan blev det endast begjutning utav. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
