- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
265

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAR.

265.

na. Ibland har jag undrat: »Månne de
troende i Sverige genom förböner äro
med oss i vårt arbete?»

Jag är nu hemma från Kina för
tredje gången, men om Herren dröjer, vill
jag gå tillbaka. Mitt arbete och mitt
intresse är i Kina. Det var år 1890
jag först offrade mig för missionen i
Kina och har aldrig ångrat detta offer.
Många ha offrat pengar för missionen,
men Herren torde vilja ha dem
personligen. Om han kräver detta offer av
dig, blir du aldrig lycklig med
mindre du frambär dig helt på hans altare.

Missionär fru Nykvist. Ps. 65:
•10. »Guds källa har vatten tillfyllest.»
Dessa ord fick jag direkt från Gud,
då jag i söndags kom in i denna
lada. Jag är tacksam till Gud, att vi
fått äga denna källa i Kina. Det är
idel nåd att få vara hans sändebud
där ute. Jag älskar Kina och dess
kvinnor. Jag minnes sista söndagskvällen,
då jag hade särskilt möte för
kvinnorna. De flesta närvarande kände jag
igen. Vi gräto och bådo tillsammans,
överlämnande varandra åt Gud. De
sände ock sina varma hälsningar till
hemförsamlingen. Två av dem hade
varit troende sedan före år 1900. De
äro gamla och skröpliga, men jag kan
ej frambära deras hälsningar så
varma som de uttalade dem för mig.

Missionär fru Wærn. »Herren är
min hjälpare, han uppehåller min själ.»
Han har varit min hjälp i både ljus
och mörker. Då min älskade make
gått hem till Gud, kunde jag i
början ej tacka Gud, som tagit honom
hem. Men jag tror, att det var till
svar på edra förböner, som jag
sedermera kunde tacka Gud för vad han
gjort. Då syster Ellen Svensson var
nära döden, sade hon: »Gråt ej,
Augusta, jag lever». Jag trodde först,
att hon skulle återställas, men hon
menade, att hon levde i Jesus. Genom
hennes död b.levo många ledda att
på nytt inviga sig åt Gud.

En sjuttioårig kineskvinna avlade

följande vittnesbörd: »Jag vet ej så
mycket om Jesus, men jag vet, att
han dött för mina synder, att han
uppstått och nu bor i mitt hjärta och
fyller det med glädje.»

Gud har gjort stora ting där ute
med de sjuka och besatta. Jag
minnes särskilt en kvinna, som blivit stum
därigenom att hon var besatt.
Evangelisten och jag bådo för henne, och
Herren löste henne och gjorde henne
fri, och hedningarna fingo se huru
mäktig Herren är att frälsa.

Jag har ej på länge varit med om
så sköna dagar, som under denna
konferens, men likväl längtar jag tillbaka
till Kina och dess kvinnor. Herren har
gjort mig frisk och stark, och jag tror
det är till svar på de troende
kinesernas bön, ty de lovade bedja för mig.

Låt oss hålla ut, tills Jesus kommer;
han är snart här.

Till Kina utgående missionären
Axel Johansson avlade nu ett
kort vittnesbörd. Apg. 12: 10.
»Järnporten öppnade sig av sig själv.»
Dessa ord lia blivit så dyrbara för mig,
och jag viil lämna dem som ett
minnesord. Alla som äro här i dag
torde ha upplevat huru Jesus öppnat
syndens järnport. Vi kunna aldrig
glömma den stunden. Jag minnes, då jag
blev frälst och huru sedan Guds
kallelse kom till mig. ’Då jag blev
avskild för Kina, trodde jag ej, att det
skulle dröja så länge, innan jag fick
resa ut. »Järnporten» tycktes bli allt
hårdare tillsluten, men nu har Gud
öppnat den till svar på bön. Bed för
mig, att jag må kunna gå ut i det
rätta »evangelistsinnet», bed även att
språkets portar må öppnas för oss!

Missionär fru Wallin. Ps. 50: 5.
Gud har alltid slutit förbund med de
sina vid offer. Herren handlar än i
dag på samma sätt med sina fromma.
Denna samling på Torp har varit en
samling omkring Gud. Låt oss då likt
de gamla sluta förbund med Gud vid
offer. Om vi blott stanna vid att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:48:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ts/1924/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free