- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
290

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290 TRONS SEGRAR.

Ande i ali sin överväldigande kraft
kommer aldrig för att göra en
församling eller en rörelse beryktad. Då
Guds eld faller, sker detta
uteslutande för att Guds heliga vilja skall bliva
utförd, ej för något annat syftemål.

Men nu vill jag övergå till det som
måhända är det viktigaste av mitt
ämne. Jag önskar nämligen fästa eder
uppmärksamhet vid de märkliga
resultat, som följde på ankomsten av Guds
eld från himmelen. När denna eld
föll, började den genast angripa och
genomtränga, övervinna och besegra
allt. * Den förstörde både sådana
saker, som voro lätta att förbränna, och
sådana som voro svåra att förbränna.
Den förbrände och förtärde sådant
som endast Gud kunde rå på. Den
var en stor, kraftfull låga av en
oemotståndlig, allt besegrande styrka, det
var den.

Nu önskar jag dock även att fästa
eder uppmärksamhet vid det som
kommer att hända, då ni och jag mottaga
detta elddop. Det första är detta:
när denna eld kommer, skall den
bränna upp allt sådant hos oss, som icke
är användbart för Gud. Kanhända det
blir sådant, som förr varit brukbart
för Gud, men som nu har tjänat ut.
Måhända även det blir sådant som
Gud en gång bekänt sig till, men som
nu står hindrande i vägen för Gud.
»Huru kan då detta vara möjligt?»
frågar du. Jag företog en gång en
resa genom en vacker dalsänka på
västra sidan om sjön Nyassa.
Under det vi reste, färdades vi dag
efter dag fram på mycket smala stigar
genom ett gräs, som uppnådde en
höjd av från 12 till 15 fot. Medan
jag uppehöll mig i
Livingstonia-pro-vinsen, lät regeringen utfärda en
befallning till alla hövdingarna att.
antända det höga gräset. Denna
befallning åtlyddes också utöver hela
landet, som omfattade flera tjogtals mil,
med den påföljd, att hela landet låg
insvept i ett tjockt rökmoln, när jag

sedan vände åter utmed sjön. Men
varför brände de då upp detta gräs?
Av den anledningen, att om detta
gamla gräs hade fått stå kvar, så skulle
det ha förhindrat det nya gräset att
växa upp. Detta var orsaken till att
de brände upp det. Och sedan — det
låter nästan rent av otroligt, men
jag-såg det med mina egna ögon — två
dagar efter det att det gamla gräset
hade blivit uppbränt, började det nya,
friska gräset att spira fram. Det
gamla fick lov att brännas upp för
att lämna .rum för det nya.

På ett liknande sätt förhåller det
sig även i Guds församling.
Också där kan det förefinnas saker och
ting, som stå i vägen för nytt liv,
ny utveckling, ny kraft, ny framgång,
och fördenskull behöves det ett
vidrörande av Guds eld för att röja
sådant ur vägen, så att det nya liv,
som utgår från Jesu hjärta till hans
folk, kan få tillfälle att obehindrat
genomströmma eder och mig.

Men icke nog ined detta. Denna
eld skall också bränna upp allt det,,
som beständigt utgjort ett hinder för
välsignelse, och vilket jag i brist på
en bättre benämning helt enkelt vill
kalla skräp. Låt mig därför säga
dig, att om det finnes någonting i ditt
hjärta eller ditt liv, som den helige
Ande icke kan begagna sig utav, så
är sådant ingenting annat än skräp.
Och vadhelst du själv säger, vadhelst
du upptänker, vadhelst du gör, detta
är alltsammans värdelöst inför Gud —
det är skräp. Jag undrar, om du
hyser någonting i ditt arbetsrum, som
han ej kan bruka? Om så är, bed
då den helige Ande att bränna upp
det. Finns det någonting i dina
predikningar, som Herren icke kan
använda? Må då Herren i så fall snart
förbränna det! Jag bävar vid tanken
på ali den myckenhet skräp, som från
Tyskland blivit hitfört till de
teologiska högskolorna i vårt land; detta
är kunskap, som Herren icke kan bru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1924/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free