- Project Runeberg -  Tusen år i Småland /
206

(1939) [MARC] Author: Elin Wägner - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De gamla byn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206
bodde bönderna inom varje hemman tätt ihop i en
klunga med alla sina hus. I dotterbyn är ladugårdarna
ännu sammanbyggda, troligen var det så även i moder-
byn. Genom enskiftet spreds bebyggelsen ut över hela
sluttningen och byn har inte längre någon regelbunden
form. Den utgör fortfarande ett byalag, fast den på
grund av sin storlek är uppdelad i två rotar.
Här som på de flesta håll i Småland där byalag med
ålderman och åldermanstämma lever kvar, är denna
sed ett frivilligt offer åt trevnad och tradition. Ålder-
mannen visar sin budkavle och sina bypapper som en
äldre person visar en leksak från sin barndom. Han tyc-
ker nog att man är lite barnslig då man skjuter från
locket i kaveln och vecklar upp kallelsen från 1938 med
en rest av den vördnad, varmed folk fordom tog fram
en tråd av den helige Martins mantel ur relikgömman
i ett träkors.
Med största skyndsamhet och utan uppehåll, står det,
ska budkaveln med kallelsen befordras runt till alla går-
darna och tillbaka igen. Jag är inte tillräckligt hemma
i Knapagårdens läge i förhållande till Frälsegården,
Faxagården, Trulsagården och Brodsagården för att
kunna räkna ut om det gamla bruket att klubban skulle
vandra medsols är iakttaget, men tycker det är trevligt
att tänka att det var så.
Bypapper finns inte många. K. A. Larson berättar
i sin artikel om Torlarps by i Sunnerbo (Hyltén-Caval-
liusföreningens årsskrift 1937) att den byn förvarade
sina papper hos någon som inte var skrivkunnig. Kanske
har man använt ett liknande försiktighetsmått i Lodhga.
Därmed bevarades papperen för raderingar och till-
skrivningar men användes i stället till strutar och för-
laddningar. Beslutet att inköpa den nuvarande proto-
kollsboken var det viktigaste på den stämma där det
förekom. Det senaste protokollet innehöll endast val av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tusenar/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free