Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trotsig och obekymrad vände sig Hans mot dörren.
»Hans! Min son!» ropade den gråtande modern
och utsträckte händerna efter honom.
Hans hörde icke eller ville ej höra. Han gick.
Några minuter senare hade han lämnat
föräldrahemmet, och några timmar därefter äfven fädernestaden
och satt på tåget på väg till Hamburg, där han
ville söka reda på ett skepp, som skulle föra honom
öfver till Amerika. Hans moder grät de bittraste
tårar efter honom, men hans fader tog saken med
stort lugn och utan något tecken till bedröfvelse eller
nedslagenhet.
»Trösta dig då, Käthe», sade han till sin hustru,
»vi kunna vara nöjda med att veta den vanartige
sonen vara fjärran härifrån, ty glädje hade vi här
aldrig fått af honom. Kanske bättrar han sig uti
vida världen, och om så sker, vill jag med glädje åter
sluta honom till mitt fadershjärta. Hvarom icke, så
är det bättre, att hundratals mil skilja oss från honom
— vi slippa då att med egna ögon skåda hans
undergång.»
Så talade fadern, och modern tröstade sig
småningom, ty i sitt hjärtas grund måste hon slutligen
gifva sin man rätt, då ju redan den vise Syrak säger:
»Det är bättre att dö utan barn än att hafva gudlösa
barn!»
ANDRA KAPITLET.
Öfver hafvet.
Ganska väl till mods och utan vidare äfventyr
anlände Hans till Hamburg. Strax efter skilsmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
