Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
handskar, allt i överflöd. Min far har haft den godheten
skänka mig juveler, som passa för en ung flicka: en necessär,
toalettsaker, en rökelsedosa, en solfjäder, en bönbok, en
guldkedja, en kaschmirschal; han har lovat låta mig lära
rida. Nu kan jag till slut också dansa! I morgon, ja i
morgon afton skall jag presenteras. Min toalett består av en
vit musslinsklädning. Till hårprydnad har jag en ranka
av vita rosor à la grecque. Jag skall anta min madonnamin:
jag skall vara mycket enfaldig och vinna kvinnorna för
mig. Min mor anar inte vad jag skriver till dig, hon tror,
att jag är ur stånd till eftertanke. Om hon finge läsa mitt
brev, skulle hon bli stum av häpnad. Min bror hedrar
mig med ett djupt förakt och visar mig fortfarande sin
likgiltighets välvilja. Han är en vacker ung man, men
nyckfull och melankolisk. Nu känner jag hans hemlighet, som
varken hertigen eller hertiginnan kunnat gissa. Ehuru
hertig och ung, är han avundsjuk på sin far, han är
ingenting i staten, har ingen befattning vid hovet, han kan inte
säga: nu går jag till kammaren. Det är bara jag, som
förfogar över sexton timmar till eftertanke: min far är upptagen
av statsangelägenheterna och av sina nöjen, min mor är
också sysselsatt; ingen bryr sig om mig hemma, man är
ständigt utomhus; tiden räcker inte till för livet. Jag är
utomordentligt nyfiken att veta, vilken oemotståndlig
lockelse stora världen har för att fängsla alla om aftnarna
från klockan nio till tu eller tre på morgonen, för att förmå
dem ikläda sig sådana utgifter och uthärda sådana mödor.
Då jag önskade göra mitt inträde i sällskapslivet, kunde
jag inte föreställa mig sådana avstånd, en sådan berusning;
men, sannerligen glömmer jag inte, att det är fråga om
Paris. Man kan sålunda leva tillsammans i familjen och inte
känna varandra. Ett slags nunna kommer och märker på
fjorton dagar vad en statsman inte ser i sitt hus. Kanske
ser han det och inlägger en viss faderlighet i sin frivilliga
förblindelse? Jag skall undersöka denna dunkla vrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
