Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom kakelcylindern flere gånger, innan den kan komma
upp och ut genom skorstenen. Hela denna porslinsmassa
blir sålunda upphettad. När spjället stänges, hindras
värmen i det inre af kakelugnen från att strömma ut, och
denna sprider under tjugufyra timmar en mild, behaglig
värme i rummet. Äfven under den strängaste köld
be-höfver man vanligen tända blott en måttlig brasa två
gånger om dagen. Det är den behagligaste värme, jag
känt, och man får på detta sätt mera värme af en viss
qvantitet ved än medelst något annat slag af kamin eller
ugn, som jag sett. Den enda olägenheten är, att med
detta sätt att elda ofta icke finnes förenad någon
ventilation. Men svenskarne hafva en viss fäderneärfd
motvilja mot ventilation.
En gång om året komma två herrar med
anteckningsbok och blyertspenna i handen för att omsorgsfullt undersöka
kakelugnarna i hela våningen. De taga äfven
skorstenspiporna i skärskådande. De äro ett slags kommunala
tjenstemän, ty Stockholms patriarkaliska styrelse vill
förvissa sig om, att det ej är någon fara för, att man skall
bränna upp sig.
Skorstenarna i Sverige fejas ännu af sötare. I Amerika
känna vi till detta slags folk endast genom bilder; men i
Sverige ser man dem ofta på taken eller möter dem på
gatan. De äro små, svarta, grinande, sotiga pojkar, som
bära en med järnkrok försedd lina hängande om halsen
eller öfver axeln, jämte en skrapa, och flina med röda läppar
samt ögon, som tindra fram genom det svarta sotet på
deras ansigten. De få äfven göra tjenst som busar till att
skrämma barn. »Sotar n kommer»! ropar den svenska
modern till sitt barn, då hon vill få det att lyda.
I allmänhet brukas till bränsle ved. Denna fraktas
i stora, breda skutor till hufvudstaden från kringliggande
bygder. Långs kajen vid Nybrohamnen ser man alltid
långa rader af dessa vedskutor ligga fastgjorda sida vid
sida, med stäfven intill stenkajen. På denna stå framför
skutorna väldiga ställningar af trä; somliga öfver
manshöjd. I dessa ställningar trafvas den sålda veden för att
mätas. De hålla en hel, en half och en qvarts famn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
