- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
624

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aftonen promenerade konungen med sin uppvaktning genom
Lysekil och gick ända in i gamla köpingen på halföns
andra sida. På särskild anmodan af konungen hade jag den
äran att beledsaga honom. När konungen gick förbi den
villa, där jag bodde och där den amerikanska flaggan
svajade, stannade han så pass länge, att han hann säga, med
ett småleende:

»Hör på, Thomas! Jag märker, att det är här Ni
bor. Ni får lof att låta er flagga svaja, hvar ni än
håller hus.»

På båda sidor om gatorna stod folk, fönstren voro
fullsatta med menniskoansigten, och bergshöjderna of vanför
hetäckta af folkmassor. Hvarje hus var prydt med flaggor
eller slingor af grönt, här och där med blommor emellan.
Stänger stodo utefter vägarna, likt långa rader vakter, och
från dem svajade flaggor.

Ett sorl af öfverraskning och glädje hördes af en mängd
röster på alla håll, när konungen gick förbi. Stundom gaf
det sig luft i ett utdraget hurrah, som ibland togs upp af
någon mera framstående medborgare och utvecklade sig till
de fyra kungliga hurraropen.

Och qvinnorna, så de betraktade Hans Majestät! Het
var, som de velat sluka honom med sina blickar. När vi
kommo in i gamla köpingen, stod där en stark och bred
madam, med vackra drag. Jag kan aldrig glömma, huru
hennes anlete blossade och glödde, hennes näsborrar
vidgades, hennes ögon blixtrade, och hennes bröst häfdes, då
hon från vecken af den svarta sj alett, som hon knutit om
hufvudet, fäste en lång och stadig blick på konungen.

Jag sade helt sakta till konungen, att, om Sverige
varit en republik och han kandidat till presidentvärdigheten,
jag skulle hafva kunnat förutsäga honom enhällig kallelse.

Från andra änden af den gamla köpingen utpekade
konungen för mig det sund mellan holmarna, där han låg
till ankars med den förenade svenska och norska flottan i
Maj 1864, färdig att löpa ut, om den österrikiska
eskadern, i händelse af fiendtligheternas förnyande, skulle
företaga en hotande rörelse mot de danska öarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free