Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
78
äro på ena sidan antecknade de verkligen iakttagna
temperaturerna, och på den andra de temperaturer, vid hvilka vattnet
skulle koka. då behörigt afseende fästes ej blott på atmosferens,
utan ock på den ofvanliggande vätskepelarens tryck. Vid A,
30 fot från bottnen, är vattnet närmast sin motsvarande
kokpunkt, dock fattas äfven der två hela grader. Huru kan då
ett utbrott uppkomma?
Betrakten såsom exempel just denna punkt A, och erinren
Er, att vattenpelaren lyftes, när ångbildning försiggår på
djupet! Antagom, att den vid ett sådant tillfälle lyftes sex fot;
vattnet vid A flyttas då till B. Dess kokpunkt vid A är
123,°8, och dess verkliga temperatur 121,°8; men vid B är
dess kokpunkt endast 120,°8; vid ankomsten dit är dess
inneboende hetta alltså mer än tillräcklig att bringa det i ångform.
Så sker naturligtvis också ögonblickligen; och hela pelaren
lyftes derigenom ännu liögre upp; ännu mera ånga utvecklas
—-och så råkar hela massan på en gång i explosiv kokning,
vattenmassor och ångmoln slungas om hvarandra upp i luften,
och der hafva vi Geyser-utbrottet i all dess storhet.
Men vätskan afkyles genom beröringen med luften, faller
ned och fyller så småningom först röret, sedan åter bäckenet.
Emellanåt höras ånyo knallar, och vattnet höjer sig. Dessa
äro idel ansatser till ett nytt utbrott; först när rörets
vatten åter kommit tillräckligt nära sin kokpunkt för att på nyss
beskrifna sätt kunna åstadkomma en verklig lyftning af hela
pelaren, kan man vänta en riktig eruption.
Bunsen har gifvit denna förklaring af företeelsen, och vi
skola nu bekräfta densamma med ett försök. Här är ett rör af
galvaniseradt jernbleck AB (bild 37), sex fot långt, med ett
bäcken C B ofvantill. Det uppvärmes nedantill af en eld; och
för att så mycket som möjligt efterlikna förhållandet vid den
verkliga Geysern, har man omgifvit röret med en annan eld F,
två fot ofvan dess botten. Tvifvelsutan beror vattnets höga
temperatur, på motsvarande ställe af Geyser-schaktet, på en
lokal inverkan af heta underjordiska klippmassor. Röret fylles
nu med vatten, som småningom uppvärmes, och tid efter annan
utslungas, ungefär hvar femte minut, en vattenstråle.
Det finnes på Island en annan ryktbar källa, Strokkur,
hvilken man brukar tvinga till utbrott genom att tillstoppa dess
mynning med jordklimpar. Vi kunna också efterhärma denna
källas verksamhet genom att tillsluta öppningen af vårt rör AB
med en kork. Och derefter får upphettningen fortgå. Slutligen
far den instängda ångan tillräcklig spänstighet att utslunga
korken, och vattnet, plötsligt frigjordt från trycket, kastas upp i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
