Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humanistisk triptyk 103
från teserna, men det skymtar i anmärkningarna,
som vittna om, att denna abstrakta levnadsfilosofi
dock hade sina stödpunkter i det konkreta. I
Spino-zas psykologi, som öppnar människornas hjärtan
och njurar på ett nästan anatomiskt sätt, bor en
osedvanlig skarpblick och livserfarenhet. Det är
egendomligt, att vi så litet veta om Spinozas egna
rent mänskliga öden, i vart fall de senare årens, och
det är lika egendomligt att tänka sig, att de skulle
ha fullbordats i den trånga verkstads- och
studerkammaren i en atmosfär av instängdhet och
glasdamm. Det är en annan luft över dem, bergens
sikt-klara och syrehaltiga. Det är i vart fall den som
tindrar över slutresultatet. Det är stoicism, befriad
från den stoiska högfärden och narraktigheten. Och
i denna luft och detta ljus känner man vilka
förvirrade idéer våra lidelser i grund och botten äro.
Spinozas rationalism må vara en övervunnen
ståndpunkt rent metodiskt sett. Moraliskt har den
åtskilligt att lära vår känslotänkande, töckniga och
formlösa tid.
Anders Österling skrev en gån g ett par rader
om oro och stillhet, som då och då, när en
associativ anledning erbjuder sig, framträda för
minnet i transparent klarhet. De lydde så :
Vad helst mig möter slipper ej förbi mig,
förrän dess oro blivit stillhet i mig.
I tänkandets historia torde det finnas få, som
så förkroppsligat denna svårtillämpade visdom som
Spinoza. I denna skriftlärde glasslipares verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
