Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öppet bref
till H. Redaktionen för tidningen Hangö!
Ur tillkännagifvandet om Edert blads
utkomsttid framgår den för oss nedslående nyheten att
tidningen Hangö skall utkomma äfven om söndag.
Öfver hela världen arbeta arbetarne på att få
söndagsarbetet afskaffadt. Så göra äfven
typograferna i Helsingfors. Vi skulle därför hemställa
till Edert närmare öfvervägande huruvida det ej
ginge för sig att det ena veckonumret af bladet
kunde utkomma på någon annan dag i veckan än
söndag? Vi veta nog att en del af arbetet utföres
redan om lördag, men vi veta äfven att natten mot
söndag oeh en del af söndagen får sättas till, ty
tidningarna få ju sina „färska“ bitar i „sista
minuten“.
Högaktningsfullt
redaktionen för Typograftidning.
Träsnidarkonsten i Finland och dess upphjälpande.
Träsnidarkonsten, som i utlandet äger så många och
skickliga utöfvare och hvilken därstädes, likasom alla andra
konstgrenar, uppmuntras pä alt möjligt sätt, har hos oss i
Finland varit mer än styfmoderligt behandlad. Hittills ha just ej
andra än främlingar, hvilka i utlandet gjort sig förtrogna med
nämda konstbransch, här sökt att tillfredsställa behofvet af träsnitt
för illustrationstryck, hvilket behof ej häller varit synnerligen
svårt att tillgodose, åtminstone liitintils, då illustrationstrycket
ej ännu spelat någon synnerligen stor rol hos oss. lien
anspråken på väl utförda träsnitt begynna dock alt mer och mer
göra sig gällande äfven härstädes, hvarför önskligt vore, att
vederbörande mer än hittils begynte tänka på upphjälpandet af
nämda konst och, där anledning förefnimes, pa alt sätt sökte
uppmuntra densamma.
Vi lefva icke mer i de tider, då, såsom fallet var för
omkring 20 år tillbaka, fotografen Liebert med sina tämligen
svårbegripliga träsnitt kunde tillfredsställa de måttliga fordringarna
på dylika. Victor Nordling kunde pä sin tid ha blifvit en
ganska god träsnidare, likaså Oskar Sederholm och Walter Forss,
men desse nödgades söka sig in pä andra banor eller till en
annan värkningskrets, då någon uppmuntran hvarken frän
statens eller allmänhetens sida kommo dem till del.
För några är tillbaka etablerade lithografen C. H.
Nummelin en xylografisk anstalt i Helsingfors, för hvilken han
lykkades erhålla ett ganska förmonligt statsbidrag. Hvad denna
inrättning specielt såsom läroanstalt för inhemske träsnidare
uträttat, kan väl icke sägas vara synnerligen mycket, säsoin
anstalten blef skött och såsom undervisningen därstädes bedrefs.
Dock torde vederbörande, som utanordnat. nämda bidrag, haft
en annan föreställning om saken, eftersom det förekommit att,
då en af våra yngre inhemske xylografer inkommit med ansökan
om statsunderstöd för en putänkt utbildningsresa till utlandet,
han blifvit afspisad med anmärkningen att så stora summor
redan uppoffrats till förmon för den Nummelinska
undervisningsanstalten, att dessa åtminstone för någon tid framåt borde
kunnat förslå till uppmuntrande af nämda konstbransch i Finland.
I slöjdskolan i Helsiugfors liar också bland
undervisningsämnena ingått en kurs i xylografi, nteu att några andra
skickligare träsnidare uti nämda läroanstalt skulle ha utbildats än
fröken A. v. Pfaler, ha vi icke kännedom om, och dessutom liar
nämda kvinliga xylograf genom statsbidrag försatte i tillfälle att
i utlandet fullkomna sig i konsten. Hon tyckes dock, enligt
hvad vi ha oss bekant, med större intresse egna sig åt andra
branscher på de grafiska konsternas område, iln träsnideriets.
Hvar och en, som något litet följt med den xylograliska
konstens utveckling i Finland, skall finna, att densamma
fortfarande befinner sig pä en jämförelsevis tarflig ståndpunkt, så
tarflig, att dä våra bokförläggare eller författare önska till sina
tryckarbeten hafva något så när vill utförda illustrationer, de då
nödgas vända sig till utländske xylografer tor erhållandet uf
sådana.
Staten, som pä ett sä vackert sätt uppoffrar stora summor
på olika områden, där det gäller att uppmuntra och befordra
konsten eller konstslöjden i landet, borde därför se till, att här
nämda konstbransch äfven tillbörligen blefve ihågkommen och
uppmärksammad. Personer, med anlag för träsnideriet, borde
därför, oftare än hittills varit fallet, försättas i tillfälle att i
utlandet utbilda sig, på det att desse sedermera måtte kunna
tillgodose laudet och konsten med ile rön och erfarenheter, som
de därute inhämtat och på det att träsnidarkonsten småningom
äfven hos oss måtte kunna om ej mäta sig precis sä dock i
någon nämnvärd grad jämföras med den utländska.
För några år tillbaka fans bland maskiiipersonalen vid ett
af stadens tryckerier en elev, hvilken under hvarje ledigt
ögonblick företog sig att i vanliga plankstumpar, med tillhjälp af
puukkoknif, skära hästar och andra figurer, hvilka ban sedermera
förevigade i tryck. Dessa förstlingsförsök pä träsnideriets
område, som tydligen tillkännagåfvo anlag därför, blefvo
uppmärksammade af personer, hvilka uppmanade den unge träsnidaren,
hvars namn är Anton Nordgren, att på allvar egna sig ät denna
koust, som så synnerligen mycket tycktes intressera honom.
Han blef äfven antagen som elev uti Nummelins xylografiska
anstalt, hvarest han inhämtade de första grunderna i konsten.
Sedermera har han på egen hand fullkomnat sig därhän, att
hans arbeten obetingadt kan likställas med de i Finland vistande
utländske träsnidarenes[1].
Hängifven sin konst med ett sällspordt intresse, besöker
han äfven konstföreningens ritskola, där han upparbetat sina
anlag i teckning på ett aktningsvärdt sätt, en konstfärdighet,
hvilken icke ofta brukar vara xylografernes starka sida, men
som dock är till ovärderlig nytta for de däruti förtrogna.
Han brinner af längtan och lust att alt vidare få
fullkomna sig, att fa komma till konsthärdarna i utlandet, der
xylografin står på sin högsta konstnärliga ståndpunkt. Han liar
äfven flerfaldiga gånger ansökt om erhållandet af reseunderstöd.
men saknande relationer och andra rekommendationer än dem
han genom eget samvetsgrant arbete har att framvisa, har han
hittills icke lyckats i dessa sina sträfvanden. Dock ämnar ban
icke ge tapt så lätt. Ännu vill han vädja till dem, som borde
tänka pä den xylografiska konstens förkofran och framtid i landet.
Lika ifrigt, som den nämde unge träsnidaren önskar
fullkomna sig i sin konstbransch, lika ifrigt torde landets
bokförläggare, tryckeriföreståndare och illustrationstryckare önska att
han en gång måtte lyckas, och att ännu flHera än han måtte
försättas i tillfälle att åtnjuta dylika reseunderstöd, ty alla de, som
veta huru dåligt det för närvarande är bestäldt med den
xylografiska konsten hos oss, skola också helt säkert vara ense om,
att allt hvad som kan, bör göras till fromma därför.
Vi äro fullt öfvertygade om, att ett reseunderstöd, specielt
hvad beträffar den unge xylograf, vi här tagit oss friheten
förorda, icke skall blifva i onödan bortkastadt, såsom stundom
händer med understödstagare. Hed den ärliga håg och lust, som
nämda xylograf besitter, skall han otvifvelaktigt göra alt för att
hedra sig själf och den konst, som han hängifvit sig åt.
V. P-n.
— En musikförening, bestående af 7 man, hafva
typograferna vid Satakuntas eller hr F. A. Juselii tryckeri i
Björneborg bildat. Hornen, 8om väntades i slutet af febr., torde redan
ha anländt till ort och ställe.
[1] Goda omdömen om hr Nordgrens arbeten höras också
redan ganska ofta. Äfven tidningsprässen synes börja uppmärksamma
hans arbeten. Sålunda säges i tidningen Land och Stad, i hvars
N:ro 12 en af honom skuren bild, „Edison vid sin fonograf“, ingår:
„Denna särdeles väl lyckade bild är skuren i trä för Land och
Stads räkning af träsnidaren Nordgren“. Red:s not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0010.html
