Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8
TYPOGRAFTIDNING.
39
under samnia tak, cliuru man far disponera icke allenast öfver
taket, utan äfven golf och väggar, vissa kvällar i veckan för egen
räkning. Det ledsamma har nu äter inträffat, att do flesta af vara
i musikanter icke voro nöjda med den nuvarande lokalen och hafva
i anledning häraf skilj t sig från musiken. Alltid den gamla visan:
hvad som duger för hundrade, duger ej tor tio. Nej, man har sitt
hufvud tör sig och far man ej sin vilja fram, så adjö! — Adjö, adjö!
Skadan är ju icke så betydlig, att därom skulle löna sig ätt orda.
Nya villigare krafter träda i de gamlas ställe och hela förlusten blir
endast en tidsförlust, det iir altsammans. — Lycka till go’ herrar på
det nya stället; måtte ni trifvas där bättre, isynnerhet sedan ni
fått den granna skjortan på eder!
––
En lifcn erinran för herrar fakforer.
Till vårt lands tryckerier importeras årligen stora partier stilar
från Tyskland och hvaije läktor har nog varit i tillföllo att erfara
huru ojämt vi erhålla dem. emedan man i de tyska stilgjiitorierna
icke har fullkomligt reda på dc hos oss i större eller ininare mängd
af behofvet påkallade särkilda typer. Häraf uppstår naturligtvis
den ofta förekommande bristen pä en del bokstäfver, under det att
andra åter för alltid blifva obegagnade. Billigtvis kunna vi icke
häller fordra att man i utlandet skall äga kännedom om de hos oss
herrskande språkförhållandena, hvarför det är vår plikt att själfva
utarbeta den vid stilgjutningen nödvändiga gjutsedeln, som bör vara
ytterst noggrann. Denna gjutsodel skulle rädda ett ansenligt kapital
från att gå förloradt och skulle medföra inbesparing af tiu för
sät-tarne, så att de ej behöfde, som ofta nu är fallet, söka typer som
likväl ej finnas. Detta rör i främsta rummet titel- och rubrikstilar;
ty brödstilarne måste alltid förr eller senare genom förnyade
rekvisitioner kompletteras, ehuru äfven dessa hälst borde genast fäs
möjligast jämna, emedan det ofta inträffar att en stor del af en brödstilsort
hunnit blifva ansenligt använd, innan tillfälle har gifvits då hein
partiet kunnat tagas i anspråk, och man sålunda icke varit i stånd
att i tid med komplettering förekomma därigenom uppkommen ojämn
slitning.
Detta må vara nog till att uppmuntra herrar faktorer att taga
saken om hand och enhälligt gripa värket an, för att aflägsna denna
kapital- och tidsförlust. Vi inse mycket väl att arbetet icke är lätt
uttördt och att det fordras ett längre experimenterande, om man vill
hoppas nå ett godt resultat. Då ae mörka höst- och vinterkvällarne
åter tvinga menniskorna att öfverhufvudtaget hälla sig inom hus,
äga vi hopp om att herrar faktorer vid sina stundande klubbaftnar
underkasta denna sak en nogrann öfverläggning, så att redan de
till törstkommande vår skeende beställningarne af stilar, må anlända
i enlighet med den nya gjutsedeln, såväl till tryckeriernas som de
däri arbetande sättarnes fördel.
Till Redaktionen af Typograftidning.
I dessa dagar har på alla tryckerier cirkulerat en lista tor
anteckning for dem af stadens typografer, hvilka önska deltaga i
bildandet af en absolut nykterhetsförening. Tanken är ju ädel och
i bra samt har vunnit bifall af omkring 20 typografer. Och kan åt
densamma endast önskas all framgång.
Med några ord måste jag här klandra det simpla och
pojkaktiga förfarande som några yrkeskamrater gjort sig skyldiga till, då
de nedsuddat anteckningslistan med åtskilliga bi- och öknamn samt
andra enfaldiga kvickheter. Det är mycket ledsamt att det finnes
sådana kolleger; ty det är ju icke för mycket begärt, om de icke vilia
själfva arbeta för en god sak och skrifva sina rätta namn, do då
icke häller böra skrifva sina resp. binamn, emedan listan icke var
utskickad för att få veta dem.
Men jag undrar mig icke öfver detta, ty det ilr ju någonting
vanligt bland en del kolleger, att allting skall tagas för gyckel, vore
saken huru allvarsam som hälst. Likväl hoppas iag att dessa
gvc-kelmakares trubbiga kvickheter framdeles icke borde skrattas at,
utan behandlas ined det förakt de förtjäna, det vore dem säkert till
nytta. Fransisco.
–-
Från Typografernes förening i Bclsingfors.
Månadsmötet den 7 September.
Diskuterades om lämpligaste sättet för afskaffandet af
söndagsarbetet isynerhet vid tidyiingarnc.
I anledning häraf uppdrogs åt en tremanna deputation,
bestående af lirr E. Nordling, K. Ahlstedt och A. Finander. att vända sig
till resp. tidningsutgifvare i Helsingfors med anhållan att de måtte
indraga måndagens morgonnummer. Tillika beslöts att genom
cirkulär till landsortens typografer äfvensom medels i Typ. Tidning
infördt upprop, uppmana* dessa att hvar och en å sin ort värka för
! söndagsarbetets afskaffande.
Extra möte den 19 Sept.
Upplästes följande svar. till den vid månadsmötet den 17 d:s
valda deputationen, af resp. tidningsutgifvare:
Till Typografernes förening.
Undertecknade, som af Typografernes förening härstädes
blifvit utsedda att framföra till resp. tidningsutgifvare föreningens
anhållan om söndagsarbetets afskaffande vid morgontidningarna, har
nu fullgjort detta sitt uppdrag och får här dolgifva föreningen
resultatet af sina uppvaktningar.
Magister A. R. Frenckell, utgifvare af tidningen
„Hufvudstads-bladet", delgaf, att han principielt ej hade något emot
söndagsarbetets afskaffande, emedan såväl tidningsredaktören som sättaren har
behof af den anhållna friden, men hyste likvist betänkligheter tör
publiken, som blifvit van med den om måndagarne utkommande
morgonnummern. Emellertid lofvade han taga saken under
närmare öfvervägande och därjämte rådgöra sig i densamma med sina
arbetare. Någon ändring i tidningens utgifningssätt kunde likväl
ej ifrågakomma förrän med ingången af förstinstundande år.
Doktor A. LillCj ansvarig utgifvare af tidningen „Nya Pressen",
sade sig ej hafva någonting emot att villfara föreningens önskan.
Han lofvade göra alt hvad på honom ankommo att fii Nya Pressens
morgonnummer om måndagarne ändrad till aftonnummer. Huru
varmt Nya Pressens redaktion omfattadt saken bevisas den i N:o 345
for denna dag införda artikeln under rubrik: »Tidningarnas
söndagsarbete". — Helsingfors den 10 Sept. 18JM>.
E. Nordling. Albin Finander. Itob. Ahlstedt.
Efter en kortare diskussion i anledning häraf, beslöt
töreningen att ej vidtaga några åtgärder ang. denna sak, förrän nämda
tidningars utgifvare gifvit definitivt svar.
Härefter upplästes följande åt föreningen tillstäldt cirkulär:
Till Typografernes förening i Helsinfors.
Den tör anordnandet af allmänna Finska arbetaremötet
nedsatta komitén får härigenom hos Typografernes förening vördsamt
anhålla att densamma inom utgången at instundande Oktober månad
behagade till undertecknad v. Wright insända förslag till
diskus-sionsfrågor for mötet och därjämte anmäla om och genom hvem
föreningen önskar låta referera sina frågor.
A Komiténs vägnar:
V. v. Wright.
A. Järvenpää.
Ordföranden uppmanade medlemmarne att töre nästa
månadsmöte till bestyreisen insända förslag till diskussionsämne vid
ofvannämda arbetarmöte.
Extra möte den 27 Sept.
Vid detta möte genomgicks tariff-förslaget paragraf for
paragraf och godkändes af föreningen med obetvuliga ändringar.
Därefter beslöts att forslaget nu omedelbart at föreningens oestyrelse
skulle tillställas resp. principaler, frän hvilka benäget svar inväntas
inom utgången af instundande Oktober månad.
På ordförandens, hr Lindstedts, förslag leddes detta möte af hr
1. A. Lindström i anledning däraf att han varit medlem i taritl
komitén och kunde vid möjligen förekommande oklarheter i förslaget,
säkrare känna motiverna och gifva pä grund däraf tydliga upplysningar.
Mötet var ovanligt talrikt besökt samt diskussionen* särdeles
liflig och rask.
–
— Typografernes valrätt vid landtdagsmannaval. Vid
det nyss förrättade landtdagsmanuavalet härstädes voro, enligt den
af „Nya Pressen" nyligen publicerade vallängden. i»H typografer
valberättigade. Do representerade tillsammans 227 röster, som voro
fördelade på följande sätt, nämligen: l à 21, 1 ä 18, 1 à 17, 1 à 13,
1 å II, 1 a l(>. I à 9, 1 å 6, 2 à 4 och 17 å 2 röster samt 70 å 1 röst.
— Enligt officiella uppgifter tor ar 1888 ha vi oss bekant, att
härstädes då funnos 350 manlige tryckeri-arbetare, hvaraf dock 87
personer voro under 18 år. Åtdrages dessa 87 från summan 356, sä
återstår 269 personer öfver 18 år. Tänka vi oss vidare, att. af dessa
269 personer en fjärdedel höra till dem som voro omyndige eller
annorstädes skattskriihe, ha vi likväl utöfver 2<X) personer kvar,
som hade bordt skatta här. Siffrorna gälla visst 1888, men de ha
ingalunda minskats för år 1889,— enligt hvilket vallängden är
uppgjord—utan tvärtom ökats. Hvarföre nu endast 98 typografer voro
valberättigade, då utöfver 200 personer hado bordt vara det, ären
fråga, som de valberättigade likasäväl som inånga af de vallösa
gjort sig.
— Universitetets boktryckeri-privilegium har på fem år
framåt ånyo upplåtits åt firman J. C. Frenckell & Son härstädes genom
ett af t. t. vicekanslern den 25 April detta år faststäldt kontrakt.
— Det akademiska tryoket härstädes har under trienniet
1887—1890 utgjorts af 54 disputationer, 0 programmer och
festskrifter och 10 publikationer öfrigt, akademiskt tryck. —
Disputationor-nas antal under tidigare tnenriier utgjorde: 1878—81 summa 32,
1881—<SI s:a 44, 188-1—87 s:a 42. Häraf framgår, att den
vetenskapliga produktionen varit i stigande.
— En väl tryckt illustrerad katalog öfver maskiner m. m.
för hrr Carl Jacobsen tf C:o härstädes har under denna månad
utkommit från firman Weilin & tröös. Häftet innefattar 152 pag. in
4:o och är tryckt å chamoafårgadt papper. Särskild omsorg har
nedlagts å omslaget, som är tryckt i två färger och utfördt i officinens
nya tvåfärgssnällpräss.
— Alt slags papper har från Finland exporterats under Jan.
—Juli månader detta år 6,622,253 kilogr. Under samnia tid i fjol
utgick 7.326,372 kilogr., således 704,119 kilogr. mindro i år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
