Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 165. Om Nystads fred och frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla det gamla förbundet med Sverge, men ingen visste,
huru länge det än kunde räcka. Och så kom det finska
folket mer än förr att tänka på sig självt och huru det
skulle bestå för sig självt. Hittills hade vårt folk gått i
skola hos svenskarna och hade ännu mycket att lära; men
efter Nystads fred begynte liksom en ny skola, där
lärjungen vuxit större och lärt sig att tänka på egen hand.
Detta märktes icke strax, men det märktes längre fram
mera. En ny tids tankar begynte långsamt mogna.
Finland hade lärt mycket av olyckan, och folkets håg var en
annan efter år 1721 än före den tiden.
Sverge var trött av olyckan, utledset på krigen och
konungens enväldiga makt. Knappt var den fruktade
hjälten död, innan alla ville hava ett friare statsskick.
Karl XII hade dött ogift. Efter honom blev hans syster
Ulrika Eleonora drottning i Sverge. Hon avstod kronan
åt sin gemål Fredrik av Hessen, och’ han blev nu konung
under namn av Fredrik I. Båda-måste likväl förut
underskriva och med ed bestyrka det nya statsskicket. All
makt skulle hädanefter tillhöra folket genom dess ständer
eller ombud för rikets fyra stånd. Ständerna skulle vart
tredje år sammanträda till riksdag, stifta lagar, bestämma
om krig och fred samt om rikets styrelse. Riksrådet
tillsattes av ständerna och verkställde deras beslut. Alla
förordningar skulle utfärdas i konungens namn och
underskrivas av honom, men icke efter hans utan efter
rådets och ständernas vilja. Han hade kunglig heder, men
ingen makt; han vår ett namn och en skylt, bakom vilken
det fria folket styrde riket Ett sådant statsskick har man
i andra länder kallat republik eller folkstyrelse. Men
Sverge och Finland fortforo att kallas konungadöme
emedan folket var vant därvid och fruktade herrestyrelsen.
Alla utom konungen voro i början glada åt friheten, och
därför kallades denna tid frihetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
