Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
131
tydande. Detta var ännu blott händelsen med Stockholm, hvilken
stad dock stod i alltför nära och oafbruten beröring med den högsta
makten, för att någonsin kunna från denna lösgöra sig. Stockholm
intog likväl flera gånger under Unionstiden en sjelfständig hållning vid
de inhemska striderna, än för, än emot Unionskonungarne, och den
allmänna opinionen synes hafva tillerkänt denna stad en ej ringa politisk
betydelse, liksom äfven vigtiga företrädesrättigheter ofta tillades staden
eller hans myndiga Råd af de herrskande partierna för att vinna
honom ’). Men å andra sidan finner man ock, att Stockholms
ofvannämnda ställning stundom föranledt ingrepp i dess lagliga rättigheter.
För öfrigt befunno sig städerna under hela 1400-talet i en temligen
undanskymd och derföre väl ock oberoende ställning, med stor frihet
att utveckla lokala egenheter. Större enhet och större beroende
inträdde med Gustaf I, och sedermera växte oupphörligt det nit och
intresse, hvarmed städerna omfattades af Konungamakten, och i jern
bredd dermed tilltog naturligtvis äfven den senares inflytande.
Den som enligt St.L. utöfvade och bevakade de Kungliga
rättigheterna öfver staden, var Konungens Fogat 2), som på grund deraf
intog främsta rummet i den korporation, som utgjorde stadens öfverhet,
och deltog i hennes flesta embetsförrättningar. Såsom Konungens
ombud var han dock tillika höjd öfver denna korporation oeh
bemyndigad att kontrollera densamma. Denna öfvervakande myndighet
utöfvades först och främst vid de årliga valen af stadens styrelse, då
han vid plikt skulle infinna sig ocli i händelse af
meningsskiljaktighet under vissa omständigheter hade afgörande rösten3). Att
Fogaten skulle deltaga i utfärdandet af nya förordningar och påbud, kan
man sluta ex analogia, ehuru det icke särskilt omnämnes i St.L.
Vidare skulle han deltaga i all doms afkunnande 4), såsom representanten
af den högsta lagskipande makten, medan Rådet ännu ansågs
utöfva en kommunen tillhörande jurisdiktion. Han skulle med Rådet
utfärda kallelser till Rådstufva5) och der sitta för rätta sjelf eller
genom "den han fore sik skipar" 6), under samma ansvar som de öfrige
1) Se vidare härom längre fram.
2) Skrifves på mångfaldiga sätt: Fogat, Fugatc, Foghota, Foghet, Foghade, Fougde,
3) Allm. St.L. ("1665 års uppl.) Kg.B. I, VII: tå skulu the lådha, som flere
sa-manholda, och bättre skääl hafva och Fogaten medh holder.
4) Rådst.B. II, § 6: Enga Dorna måghe Borgamestara el. Rådhmän döma, uthan
Fogaten el. hans budli är ther när.
5) Dock ej till s. k. allmän Rådstufva, hvilket skedde genom Borgmästarne: Rådst.
B. II, § 4 jmfr. längre fram.
6) Kpml.B. XXVI, XXXIII: Rådst.B. II, § 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
