Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
133
igenom blef den senare mer lemnad åt sig sjelf, i det Fogdens
deltagande vare sig i administrationen eller i rättskipningen blott sällan
kunde komma i fråga. Och derpå torde väl städerna i de flesta fall
föga hafva förlorat, åtminstone under Medeltiden, medan Regeringens
kontroll öfver underordnade var slapp och hennes inflytande af föga
höjande beskaffenhet, såsom ofta blott användt för beredande af
inkomster. De personer, sotn i städerna voro hennes representanter,
åtnjöto icke heller ett sådant anseende, att de i likhet med senare
tiders ståthållare förmådde på ett kraftigare sätt ingripa i stadsstyrelsen.
Deremot uppträdde de ofta på ett småaktigt och störande sätt, som
bragte staden i harnesk mot dem, i det de gjorde intrång i
privilegierna, "ryckte och kippade" till sig sakören och förbrutet gods förr
än domen afkunnats o. s. v. ’).
I några större städer finner man Statsmakten inför kommunen
representerad af flera personer: så hafva t ex. både slottsfogde och
stadsfogde deltagit i stadsstyrelsen 2). I Stockholm finner man i detta
afseende den största mångfalden både till antal och benämningar. Under
1400-talet hör man omtalas Konungens Höfvidsman öfver Stockholm,
Capitaneus arcis et civitatis, Stadsfogde m. fl. Under Gustaf I och
hans söner besattes dessa tjenster på olika sätt: slott och stad
öfverlemnades 1523 åt en Slotts-Fogat eller Befallningsman, 1529 o. 1531,
1537 o. 38 i Slottslofven åt flera Befallningsmän och Fogdar,
Erke-djeknen i Upsala, ett R.Råd, de 4 Bo gmästarne samt ett antal
Rådmän och borgare, 1542 åt 3 öfverste Slottsråd och Ståthållare 3), och
sedermera vid många tillfällen åt en eller flera Ståthållare 4). Till och
med Borgmästare förekommer i Stockholm och annorstädes beklädda
Fogdemakten[5). De ofvannämnde tjenstemännen hafva ofta flera på
en gång deltagit i Rådets förhandlingar och domar, och utom dem
1) Se t. ex. Löhman Arboga Känning s. 148, Stockholms Privil. af 1529 och 1563.
Ofta heter det i Priv.brefven, att borgarne må åtnjuta vissa förmåner "oqvalde och
ohindrade af vår Fogde." — I Aho utbrast 1498 en "opresning" mellan Fogden och
staden, som dock bilades genom en skriftlig förbindelse, ytterligare bekräftad å
Råd-stufvan inför Sten Sture, sora drog Fogden till ansvar för lians beteende. Se Grönblad
Nya källor till Finlands Medeltids Hist. I, N:o 56, och sid. 172, n.
2) Se t. ex. Grönblad a. st. N:is 56, 113.
3) Ståthållarne voro vanl. förordnade öfver både slott, stad och län, stundom
öfver flera dylika på en gång.
4) Se Palmschüldska saml. Topogr. VII efter RRegistr. Stjernman
Höfdinga-minne.
5) Se Elers Stockholm III, 171—3; Wieselgren Ny Smålands Bcskr. III, s. 3.
Palmsch. Top. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
