Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men punschen och brännvinet voro billigare på den
tiden och skräddarna voro billigare och ädlare än nu.
Redan innan jag engagerades i Söndags-Nisse hade
jag ett par gånger varit uppe på dess redaktion för att
sälja teckningar. Vid mitt första besök där sköttes
dess litterära och konstnärliga avdelning av två män,
som jag minst av alla väntat få se i en dylik funktion.
Det var Oskar Bensow, sedermera teologie doktor och
kyrkoherde, samt Axel Klinckowström, zoolog. Jag
hade aldrig förut sett någon av dem och Klinckans
germanskägg förfärade mig genom sin storvulna
yvighet. Men lyckligtvis hade de två första teckningarna
zoologiska motiv och några kronor rikare gick jag
ännu darrande i knävecken ut för att förvandla dem
till kolhydrat, fett och äggvita.
Stockholms skärgård, upptäckt av Strindberg och
lancerad av andra, lockade och en vacker dag befann
jag mig inhyst i en fiskarstuga på Östra Lagnö
tillsammans med Edward Alkman. I andra stugor där ute
bodde Bruno Liljefors, Elias Erdtman, Gustaf
Ankarcrona och den tyske målaren Alf Bachmann. Senare
tillstötte Acke. Det blev en sommar full av nervöst
arbete — ty jag levde absolut för dagen — men
även av glädje och sorglöshet. Jag hade aldrig sett
skärgården förut och den grep mig. Vår värd, skeppar
Sjögren, var också en äkta typ av dem det nu börjar
bli ont om. Otaliga och lögnaktiga voro hans historier
och fyllda av en underbar blandning av drastisk komik
och blodigt allvar. Jag önskade mig vara stenograf.
Han överväldigade genom sin fantasi och förkrossade
med material. Det var han som gav uppslaget till
den odödliga historien om hur Bruno Liljefors skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
