- Project Runeberg -  Under fredsbanéret /
25

(1916) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - II. Den tredje kom icke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN TREDJE KOM ICKE

25

»Vi ha ju hunnit vänja oss vid, att han blivit alt
underligare i sitt förhållande till oss», sade prosten.

»Må så våra», svarade Berghemius. »Men detta var
dock nog så mycket. Han var ju alltid den, som talade
högst om vår vänskap, som skulle bli beståndande till
livets slut. Han var ju också den till sinnelaget mjukaste
av oss tre.»

»Just så, Petrus, och i följd därav också den
lättböjligaste. Mot mig har han blivit en helt annan sedan
han gifte om sig, och jag har tyckt mig finna, att han
alldeles behärskas av sin hustru, vadan jag1 tillskriver
henne förändringen. Jag har svårt att fatta, varför hon skulle
vara avogt sinnad mot mig, men därmed må vara huru
som hälst, blott hon ej i andra fall har ett inflytande,
som ej är gott, på honom.»

»Hur tiden förändrar, Isak. Aldrig trodde jag, att
någonting i världen skulle invärka på vänskapsbandet
mellan oss tre.»

»Hon ser icke ut som en av de våra.»

»Nej, det är något av tattarkvinna över henne. Jag
har ju sett henne vida färre gånger än !du, men jag
har aldrig kunnat med henne — jag har kommit att
tänka på mjukheten och inställsamheten hos katten...».

Något av en suck undföll prosten.

Om en stund kom prostinnan in med Magnil.

»Vi glömma, att våra gäster sutit på hästryggen
hela dagen och äro trötta. Gästrummen i
lillstugubygnin-gen — efter vanligheten kammaren åt Magnil och stugan
åt Petrus — äro i ordning, och det är väl bäst, att jag
följer er dit med detsamma.»

Man tog godnatt av varandra, och snart var det tyst
överalt i Revsunds prästgård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:17:13 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/unfreb/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free