Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - IV. Farhågorna besannas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAR HÅ G ORNA BESANNAS
35
ville ej veta mera om den misslyckade delen av
beskickningen.
»Så gick jag på ölstugorna. Ett yttrande här, ett
annat där gåvo mig visshet om, att något var i görningen,
men något bestämt gick ej att utleta. Menige man och
underbefäl, med vilka jag sammanträffade, gåvo svävande
och varandra motsägande uppgifter. De flesta låtsades
veta mera än de visste. Dessutom gick det ju ej att
få dem att säga något förr än ruset lossat tungans band,
och i en rusigs föreställning blir ju alt förstorat och
förändrat.»
»Det är så», sade prosten nästan för sig själv.
Liksom han nu bekämpade det inträngande
tobaksbruket, hade han alltid varit en utpräglad motståndare till
bränvinet.
»Så när hade jag givit alt förlorat — ty tanken på
att hos fästningskommendanten anmäla mig som spion
och blivande vägvisare, för att dymedels få veta något,
hade jag alltid tillbakavisat såsom motbjudande, då den
kommit för mig. Då träffade jag slutligen hos en köpman
på en jämtbonde — Esbjörn Sivertsson från Frösön —
som gjorde mycket stora uppköp. När jag uttryckte min
förvåning däröver, svarade han:
»Du skulle göra som jag.»
»Vad menar du ined det?»
»Att det snart nog blir avsättning för varor i
Jämtland.»
»Emedan?...»
»Emedan vi få främmandes.»
»Du vill väl ej påstå, att ofred är å färde ?»
frågade jag, som nu ej längre kunde hålla mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
