Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVII. En rymning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN RYMNING
167
en dylik sammansvärjning och bedja dem aktgiva på alt,
som kan se misstänkt ut och som kan bidraga till att
ge oss visshet i saken. Misstänkta personers namn böra
angivas.»
»För er, pastor, förstås?»
»Ja.»
»Det skrives ett brev till varje kyrkoherde?»
»Ja. Vad Rödöherden angår, skall jag särskilt bedja
honom att lägga sig vinning om meddelandet av
noggranna efterforskningar rörande de båda avvikna
bönderna.»
»Tack, pastor! Ni riktigt lassar en börda från mina
axlar. Själv skall jag icke vara ovärksam.»
»Tack, själv, Per Simonsson. Kunde fosterlandet blott
löna en sådan nitälskan som eder! En man som ni betyder
mycket mer än en truppstyrka.»
Per Simonsson vart förlägen över detta beröm och
rodnade som en flicka.
»Det har ej hörts något från Ragunda ?» frågade
prosten.
»Nej», svarade Per Simonsson. »De ha blivit så
ofantligt försiktiga på senare tiden, isynnerhet sedan Jörgen
Urnes häktning. Men vi ha nog ögonen på dem. Isak
Ingemarsson från Bispgården är där litet emellan.»
»Skulle man ej kunna häkta också honom på
misstanke?» frågade Karl.
»Ingenting vore oklokare. Han skulle ej tala om ett
smul. Det skulle blott göra dem mycket försiktigare och
svåråtkomligare.»
»Är det troligt, att Jörgen Urne varit där på senare
tiden ?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
