- Project Runeberg -  Under fredsbanéret /
169

(1916) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVII. En rymning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN RYMNING

169

Där hängde Magnils standar. Dess vita grund blev så
bländande ljus emot den mörka väggbonaden, och dess
röda kors liksom sträckte sina armar emot den
inträdande, under det att orden »1 Herren vår Guds namn
resa vi banéret upp» brunno såsom eld i solskenet, som
gnistrade in genom fönstret.

»Det är min trolovades gåva till mig», sade Karl, som
förstod orsaken till att Per Simonsson ej kom längre än
till dörrtröskeln. »Det är ej meningen att detta skall vara
med, där blod flyter. Det skall i stället erinra oss om Jesu
namn, om Jesu frecj och om Jesu tro.»

»Jag har aldrig sett något så vackert», sade Per
Simonsson. Och hans stämma skalv av rörelse.

Karl tänkte på, vilken makt standaret skulle kunna
bli, om samma rörelse, som nu fängslade denne starke man,
brusade genom ett oändligt led av dylika. Och han blev
helt varm i sinnet i det han i tankarne vandrade upp till
hjärtevännen, tog henne i sina armar och tackade henn ^
för vad hon här givit, honom själv till styrka, andra till
väckelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:21:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/unfreb/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free