Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XXII. Två bragder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
Han hade synbarligen ej förstått den ofantliga
innebörd hans yttrande hade. Detta gjorde hans åhörare
så mycket bättre. De sutto en stund som om åskan
hade slagit ned.
»Då måste jag fara till guvernören, och det genast»,
utbrast Karl.
»Du kan ju föra fångarne, så blir du välkommen»,
sade prosten.
»Nej, jag måste färdas vida fortare.»
»Det har du rätt i... Guvernören får meddela den
danske befälhavaren härom med tillägg, att han ej skall
sitta trygg till svenska hären kommer. Nu är jämtarnes
eget tålamod slut. Om han icke avtågat inom ett dygn,
så brinna vårdkasar på alla berg, och en flerdubbelt
större styrka än hans skall driva honom tillbaka in i
Norge igen... Trotsar han, få vi sätta hotelsen i verket,
men det lär ej bli behövligt. Samtidigt härmed får
guvernören sända kurirer emot den svenska hären — ifall
den redan skulle ha brutit upp — och säga, att den får
vända, enär danska hären aftågat.»
»Jag skall tala ined folket och sedan bege mig iväg ...
Du får bo här så länge du vill, far. Olof Olofsson
utrymmer stora bygningen och bor själv i
lillstugubyg-ningen tils ny prästgård hinner byggas — det äro
socknemännen redan ense om. Skall han göra det och vi föra
mor hit?»
»Ja, tack.»
Per Simonsson följde Karl ut.
»De ha väl nupit Rahm?»
»Ja.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
