Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En midsommardag vid Trollböle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men tallen i skog
min fästeman är,
han tager mig nog,
han har mig så kär,
och nu säger berget amen.
</poem>
– Det är en gammal fästman du fått, sade en
förnäm adelsjungfru, som plötsligt uppenbarade sig med
sin tjänarinna på berget och hört flickans sång.
– Han är nog så bra som en annan; han springer
icke ifrån mig, han, svarade flickan och klappade åter
lekfullt den trogne vännen.
– Har du hört när man väntar krigsfolket hit ifrån
Hangö?
– Nej, vad hon säger! Krigsfolket? Vad skulle
de göra här, när de få slåss därborta?
– Vet du icke att det nu är fred i landet, och nu
kommer krigsfolket hem från kriget. Har du icke hört
freden kungöras i kyrkan?
– Nej, vad hon säger! Är det fred? Nu skall
stallpelle bli arger, för han tycker inte om krigsfolk, och
oxa blir odrägliger, när han vädrar en knekt. Men
där komma de; hi och hej!
Och med flygande hår sprang flickan utför berget,
för att betrakta brudtåget. I detsamma kom hon ihåg
sin fattiga dräkt och slank in i badstugan, från vars
glugg hon hade fri utsikt.
Tåget närmade sig nu gården, företrätt av två spelmän
till fots, av vilka den ene frampinade besynnerliga
toner ur ett stort konstigt valthorn, medan den
andre av alla krafter slog trumma. Efter dem följde
två talmän åkande, sex brudsvenner ridande och sex
brudtärnor åkande. Sedan följde brudparet, därefter
kyrkoherden, mäster Sigfrid, åkande vid sidan av brudens
farfar, sedan brudparets föräldrar och därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
