Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åska och hagel - Hagel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
458
som de närmast intill oss befintliga delarna av blixtbanan alstrar,
först och senare dundret från de avlägsnare delarna. På detta
sätt följa flera olika knallar på varandra och bilda åskans
lång-dragna rullande, som återgives av ekot mot molnen. Om
åskvädrets avstånd kan man göra sig en föreställning på det sättet,
att man delar den mellan blixten och dundret i sekunder
förflutna tiden med 3, varvid man erhåller avståndet i kilometer.
Ljudet behöver nämligen i medeltal 3 sekunder för att
tillryggalägga en kilometer. Till följd av luftens mindre täthet i de högre
lagren, är åskdundret efter urladdningar i dessa lager mindre
kraftigt än efter blixtar, som gå ned till jorden. Hörvidden
uppskattas till omkring 16 och allra högst 30 km. Blixtar på
dessa avstånd, av vilka man visserligen ser skenet, men efter
vilka man icke mera hör dundret, betecknas såsom kornblixtar.
I de moln, som bildas vid en starkare uppåtstigande
virvelrörelse, förbli vattendropparna länge flytande i överkylt
tillstånd, vari de råka på den väldiga höjd, till vilken de ryckts upp,
även om den omgivande temperaturen redan sjunkit långt under
fryspunkten. Komma därpå fina, på en höjd av omkring 9,000
m. svävande cirruslager, som bestå av finaste små isnålar, genom
virvelrörelsen i beröring med dylika överkylda små droppar, så
utskiljes isen delvis ur dessa och snöbark eller vanlig trindsnö
uppstår. Dylik snöbark bildar också kärnan i hagelkornen.
Om snöbarken nämligen sjunker helt långsamt, sålunda svävar
en längre tid i luften - enligt prof. Arrhenius förslår på en höjd
av endast omkring 2,000 m. en hastighet hos vinden av 14,5 m.
i sekunden i vertikal riktning till att hålla en iskula av l cm. i
genomskärning svävande - så förtäta de mycket starka, härvid
verksamma elektriska krafterna snöbarken eller trindsnön till
hagel, i det att elektriska laddningar av olika slag starkt
attrahera de uppstående iskornen.
Ju större haglen äro - och hagelkorn av 7 cm., ja
undantagsvis ända till 23 cm. i genomskärning förekomma - desto längre
måste deras falltid ha varit. Därvid antyder deras mestadels
runda form, att de undergått en vridningsrörelse vid sin uppkomst.
Bestå haglen av alldeles klar is, antyder detta, att överkylt
vatten avsatt sig såsom is på hagelkornet under dess bildning.
Men finnas kristaller, har frysningen försiggått jämförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
