Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sluttningar bekämpa det väldiga mammuthdjuret. Vi finna
lemningar af måltider, björnens, renens, polarräfvens
och den nordiska filfrasens benknotor, som i och för
märgens uttagande blifvit krossade. I de hålor, som
i Belgien påträffats, visar oss vetenskapen till och
med menniskoben under omständigheter, hvilka
tydligt häntyda på, att våra förfäder i mellersta
Europa en gång voro kannibaler liksom ännu i dag
några menniskoätande horder finnas på Söder-hafvets
öar; vidare visar hon oss stycken af björnens,
noshörningens och mammuthdjurets skeletter, lemningar
af längesedan utdöda djurslägten, om hvilka all
historisk kännedom saknas. De slutsatser, som följa
af sådana sakförhållanden, äro påtagliga: menniskan
visar sig såsom samtida med fornverldens utdöda
jättedjur.
Så långt är allt godt och väl; men nu kommer
en punkt, der forskningen i menniskans ur- och
utvecklings-historia kommer mången att rysa. De
äldsta hufvudskålar, man påträffat, skilja sig ganska
väsendtligt från de nuvarande menniskornas, och detta
så mycket mer ju äldre de synas vara. Utan att
redan nu ingå i en noggrannare karakteristik må vi
blott anmärka, att de äldsta menniskornas panna i
allmänhet var mindre och mera tillbakatryckt,
hvarigenom den mycket närmar sig formen af de
menniskolika apornas, gorillans, orangutangens och
chimpanséns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
