- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
149

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Tackjärnsframställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TACKJÄRNS FRAMSTÄLLNING

149

der, i vilka den kan förekomma i luften, oregelbundenheter i
processens förlopp.

Under det att den luft, som till exempel skall underhålla
förbränningen i en kakelugn, helt enkelt drages in i ugnen genom den
sugning, som åstadkommes av den i förhållande till den yttre luften
varmare och därför specifikt lättare luftpelaren i skorstenen vid dennas
uppströmning, så måste den luft, som skall passera igenom den över
20 meter höga, med material tätt packade masugnen, vilket givetvis
erbjuder stort motstånd, pressas fram och igenom. Detta arbete
utföres av en blästermaskin eller bläster, som egentligen icke är något
annat än en mycket stor dubbelverkande luftpump med stora, i båda
ändarna med talrika ventiler försedda järncylindrar. I dessa rör sig
en kolv fram och åter. Vid sin rörelse åt ena hållet suger den in luft
genom de i cylinderns ena ände befintliga ventilerna och pressar
samtidigt den vid förra slaget i andra änden insugna luften ut i den till
masugnen gående rörledningen. Vid kolvens återgång avspelar sig
motsvarande förlopp, så att luftströmmen frampressas oavbrutet.
Man använder nästan uteslutande blästrar med liggande cylindrar,
som drivas med ånga eller gasmotor, i vilken masugnsgas användes
som bränsle. Vad trycket på blästerluften beträffar, så överstiger
detta sällan 0,4 atmosfärer. Den luftmängd, som en nutida masugn
dagligen förbrukar, är oerhört stor. Man kan på 1 ton framställt
tackjärn i genomsnitt beräkna att cirka 3,000 kubikmeter åtgått.
Detta blir för en stor masugn med 500 tons dagsproduktion på 24
timmar 1,500,000 kubikmeter luft med en vikt av 1,950 ton, alltså den
fyrdubbla vikten av det på samma tid framställda tackjärnet.

Förberedandet av luften för masugnsprocessen består först och
främst i en förvämning. I förenklad form har man även på senare
tid träffat anstalter för luftens torkning. Genom förvärmningen av
blästerluften, som sker med hjälp av en del av de från masugnen
strömmande gaserna, vinner man stora besparingar av
brännmaterial i masugnen och dessutom inverkar den även i andra avseenden
gynnsamt på masugnsförloppet. Förvärmningen av blästerluften till
temperaturer av omkring 600 till 800 grader utföres i så kallade
"varmapparater". En i nästan alla järnverk använd "varmapparat"
är Cowper-apparaten. Denna består av en av kraftig järnplåt
sammansatt cylinder med en genomskärning av 6, ja, ända till 8 meter
och en höjd av upp till 35 meter. I dess inre är ett cirkelrunt eller
elliptiskt förbränningsschakt och ett gitterverk med en däröver
välvd kupol. Murningen såväl som gitterverket äro av eldfast
sten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free