Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Framtidens kraftkällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
framför allt stenkolens stora styrka framför andra energikällor
såsom vinden, solen m. fi., att kraften är koncentrerad till strängt
begränsade platser, varifrån den lätt kan transporteras, vare sig det
sker i dess ursprungliga energiform eller efter omvandling till
elektrisk energi.
Om än vindens energi saknar koncentration, har man dock allt
sedan det elfte århundradet använt densamma för drift av
vindmotorer, huvudsakligen till väderkvarnar. Det är huvudsakligen i slätt- och
kustländer, som väderkvarnar kommit till användning, beroende på att
dessa trakter äro mera vindrika. I Danmark saknar man nästan
fullständigt tillgång på de vanliga energikällorna kol och vattenkraft, och
därför har man här ägnat vindmotorernas utveckling stor
uppmärksamhet. Den största olägenheten med vinden är, att den under långa
perioder är för svag för att driva motorer med erforderlig hastighet,
för att de skola kunna praktiskt användas. Ett vinddrivet kraftverk
måste sålunda stå oanvänt under långa tider, och detta passar
givetvis icke för fabriksdrift. Man har sökt avhjälpa denna olägenhet
genom att vid stark vind låta vindmotorn driva generatorer, som ladda
ackumulatorer, vilka sedan vid vindstilla avgiva energi. Kostnaderna
för en dylik anläggning bliva dock allt för höga, för att det skall
löna sig, så länge stenkolen ej nått mycket höga pris. Om en
kommande kolbrist kommer att medföra höga kolpriser, och
ackumulatorproblemet får en enkel och ekonomisk lösning, är det icke osannolikt, att
vindmotorerna i framtiden kunna få en vida större spridning än för
närvarande och jämväl komma till användning för stordrift. Ännu
så länge begagnas de så gott som uteslutande för väderkvarnar och
mindre vattenpumpanläggningar.
Solenergien. All energi, som vi använda i vårt dagliga liv,
härstammar ytterst från solen. Solstrålningen tillför jorden 110,000
gånger så mycket värme som det, som frambringas genom
förbränning av stenkol. Även om endast en ringa del av detta värme
omvandlas till arbete, är det tillräckligt att täcka världens energibehov,
huru kraftigt man än kan föreställa sig, att detsamma kan tilltaga.
Det är då icke underligt, om man sökt lösa det stora kräftproblemet
genom att direkt tillgodogöra solenergien för produktion av
mekaniskt arbete.
De för tillgodogörande av solvärmet för omvandling till mekaniskt
arbete konstruerade maskinerna kallas solmaskiner. Hittills hava
dessa maskiners praktiska användning varit ganska obetydlig, men
det är sannolikt, att de i framtiden komma att bliva mänsklighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
