Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Fickuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•356 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER
för att kunna inrymma ett urverk i så ringa omfång som det blev
-senare tiders urmakare förunnat genom teknikens utveckling.
Redan på Georg III :s tid kunde hans urmakare, den berömde
Arnold i London, åt sin konung tillverka ett ur, som hade ungefär
storleken av en tioöring. Det var avsett att bäras som ett ringur.
Och på första världsutställningen i London kunde man få se ett
schweizerur, som kunde rymmas i ett litet fordral, ursprungligen
avsett såsom blyertsetui.
Renässansen, det vill säga under det sextonde århundadet, blev en
blomstringstid för urmakeriet, med renässansens övergång till
barocken kan man säga, att även uren blevo något
barocka. Renässansen var ju på snart sagt
alla områden en blomstringstid för alla sköna
konster, och detta kom även urets prydande
till del. Renässansen skapade ju sköna
byggnader, klädde människan i smakfulla kläder
och reformerade i smakavseende även vad
husgeråd, möbler och annat människan
omgivande beträffar. Uret utsmyckades och
pryddes under denna tid såväl vad fick- som
vägguren beträffa,, den omgestaltande
konstnärsfantasien hade upptäckt uret såsom ett objekt
för förskönande.
Under dessa förhållanden gick urets inre
utveckling inte i jämna steg med den yttre.
Emellertid utbyttes snart strängen av tarmar
mot en dylik av stålkedja, och spiralfjädern ersattes av oron. Många
av dessa uppfinningar och förbättringar känner man inte
upphovsmännen till. Vidare uppfann man snäckan, en betydande
förbättring, ty man hade tidigare efter fjäderns uppdragning fått finna sig
i att den drog snabbt så länge den var nyuppdragen för att sedan
finna den slappna av. Fjäderkraften är ju avtagande, men genom
att man kombinerade fjäderkraften med det kända förhållandet, att
kraft, som verkar på en hävstång, får sin förmåga ökad i förhållande
till hävstångens längd kom man till grunden för snäckans
verkningssätt.
En mängd hävstänger av olika längd förläggas till snäckgången,
som formas såsom en vindeltrappa. Vid uppdragning av uret
kringvrides även snäckan, som drar till sig kedjan, fjäderhuset
kringvrides och med detta även fjädern, vilken därigenom anspännes. I ett
uppdraget ur med kedjan liggande i spiral kring snäckan verkar fjä-
Fig. 18. Principen för
stiftgång. (Efter Beck:
"Die Uhr".)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
