Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Teleskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELESKOPET
203
cirkeln, vilken begagnas för att iakttaga himlakroppar, stjärnor, då
de passera vederbörande observatoriums meridian. Avsikten med
instrumentet är således att iakttaga en viss stjärna, då den passerar
•en viss cirkelpunkt, varför instrumentets plan måste vara sådan, att
den noga sammanfaller med observatoriets meridian.
Övergångspunkten i instrumentet anges med trådkors. Dylika
finnas ofta även i refraktorerna, och de bestå vanligen av korslagda
spindelvävstrådar. Meridiancirkeln har på båda sidor av tuben
cirklar, vilka äro indelade i
grader, minuter och sekunder.
Denna skala tjänar till att
bestämma den vid observationen
passerande stjärnans höjd över
.horisonten, vad man kallar
stjärnans höjdvinkel.
Vattenpass på flera ställen i
instrumentet tjäna till att ständigt
kontrollera, att instrumentet
ligger i rätt plan.
Reflektorerna eller
spegelteleskopen användas för samma
ändamål som refraktorerna,
och de äro uppfunna av en
jesuitpastor Zucchi, den förste,
■som kom på idén att använda
konkava metallspeglar i stället
för glasobjektiven. En
fransman, Mersenne, utbildade
detta system ytterligare. I
utvecklingen av detta instrument
gjorde även engelsmannen Gregory en stor insats, men det var först
Newton, som förde idén till praktisk fullkomning. Han utförde själv
1671 en reflektor, och sedan fullkomnades hans uppfinning av
William Herschel. Hans högst egenhändigt utförda speglar tilläto
förstoringar upp till ett par tusen gånger, och oaktat detta förstorande
miste inte bilderna sin tydlighet, vilket annars varit fallet vid mycket
stora förstoringar. Denna Herschel, äldst av de båda berömda
astronomerna med samma namn, utförde 1789 ett jätteteloskop, som hade
en längd av tolv och en halv meter. Dess vikt var omkring två tons,
men det hade också en spegel, som vägde åtskilligt över fem hundra
kilogram.
Fig. 73. Ett av världens största teleskop,
15 meter långt, står nu till astronomernas
förfogande vid deras utforskande av
världsrymdens under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
