Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Betong och järnbetong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONG OCH JÄRNBETONG
145
Viktigt är, att betongens olika beståndsdelar bliva väl blandade
med varandra. Blandningen kan ske antingen för hand, med
skyfflar på en s. k. lave, eller ock med maskin. Maskinblandning ger det
bästa resultatet, blott den icke göres för kortvarig. Ofta brukar
därför maskinblandning föreskrivas; det åligger sedan
platskontrollanten vid bygget att tillse, att varje sats blir arbetad tillräckligt länge i
blandningsmaskinen.
Cement binder och hårdnar fortare vid högre temperatur än vid
lägre. Vid temperaturer under 0° C. inträder ingen bindning, varför
betonggjutning i frost måste företagas under vissa försiktighetsmått:
vattnet och sanden uppvärmas, och hela betongkonstruktionen
omklä-des stundom med ett brädskjul och uppvärmes med koksgrytor.
Vattnet får härvid ej uppvärmas till högre temperatur än c :a 40° C.,
då annars bindningen kan börja för tidigt. Gynnsammast för
hållfastheten är, om den färdigblanddade massan har en temperatur av
mellan 5 och 15° C. vid gjutningen, och om denna temperatur
bibehålles de närmaste dagarna därefter. För hastig uttorkning är också
skadlig, enär betongen för såväl bindning som hårdnande behöver
vatten, vilket, som vi förut sett, av cementen bindes både kemiskt
och mekaniskt. Vid betonggjutningar under den varmare årstiden
täckes därför alltid en nygjuten betongkonstruktion vid avbrott i
gjutningen eller efter dess avslutande med våta säckar, våt sågspån
eller dylikt för att hindra vattnet att avdunsta från betongen. Om så
icke sker, torkar ytan, innan betongen hunnit binda, så att
sedermera stenarna kunna plockas loss med fingrarna —- eller också, om
uttorkningen icke varit fullt så hastig, uppkommer i ytan ett stort
antal sprickor, som givet inverka menligt på betongens hållfasthet.
Sedan betongen hårdnat, är den okänslig för
temperaturvariationer inom vida gränser. Liksom de flesta andra ämnen utvidgar den
sig i värme och sammandrar sig i köld (längdförändringen hos en 1
meter lång betongstav utgör ungefär 1 millimeter för 100°
temperaturförändring), men dess hållfasthet minskas icke förrän vid
uppvärmning till omkring 600° C. Man har exempel på, att vid
eldsvådor betongpelare och -balkar trots upphettning till ännu mycket
högre temperaturer stått oskadda så när som på några smärre
ytskador. Ur eldsäkerhetssynpunkt är betong till och med bättre än
järn till de bärande konstruktionerna i ett hus, ty järnet mjuknar i
värmen och deformeras av den last det har att uppbära långt innan
för betongen skadliga temperaturer uppnåtts, så att ett hus med
järnskelett störtar in när en betongstomme skulle kunnat stå kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
