Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Gator och torg i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.
Vi skola nu se till hur utvecklingen av gatuväsendet gestaltade
sig i vår del av Europa under äldre tider.
Antingen en stad var befästad eller var "öppen" så ordnade sig
bebyggandet ungefär på samma sätt;’tomterna voro långa och smala
och sträckte sig som regel från huvudgatan till den på andra sidan
gående "gränden". Man hade under sådana omständigheter ej
annat att göra än att bygga husen
med gavlarna utåt huvudgatan.
Här och där gingo gångar mellan
husen, och bildade gränsen samt
förbundo gatorna med varandra.
De bakom liggande gränderna
voro mycket smala i jämförelse med
huvudgatorna, men dessa senare
voro enligt moderna begrepp allt
annat än breda. Trots eldsvådor
finnes ännu i städerna i norden
bevarade enstaka partier, som vittna
om, hur det under gamla dagar såg
ut. Den stad, som från denna
synpunkt erbjuder mycket av
intresse, är Stockholm. I den s. k.
"Staden" har gatunätet bibehållit
sin prägel från 1500-talet
synnerligen väl. Detsamma har i sina
huvuddrag varit bestående sedan
1200-talet, och Stortorget är med
största sannolikhet detsamma, som
av Birger Jarl utstakades till
marknadsplats. Förr låg här det
t
gamla rådhuset. Runt om staden
gick en mur, på vars in- och
utsidor gator drogos fram, av vilka de på insidan voro Skomakare- och
Baggensgatorna, och de på utsidan utgjordes av Väster- och
Österlånggatorna. Trots eldsvådor hava gatorna här ej nämnvärt
utvidgats, utan de hava bibehållit sina bredder från gammal tid. Då man
tänker på, att platsen innanför murarna var mycket knapp, måste
husen, för att tomterna väl skulle utnyttjas, byggas i höjden, och
följden blev naturligtvis, att mycket litet ljus kunde komma
nedersta våningen till del. Några hus från medeltiden finnas ej i fullt
bevarat skick; det, av vilket det mesta är återstod från denna tid är
Fig. 24. Hannover, jämförd med
föregående bild visar denna vilken
förnämlig byggnadskonst som
förekommer i samma stad från
gammal tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
